- Project Runeberg -  Anteckningar om arbetarförhållanden i Stockholm /
16

(1894) [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - KAP. I. Bostadsförhållanden.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att utan nämnvärda inskränkningar fortsätta med det
måttliga öfverflöd, han förut tillåtit sig, dels också att vid
behof öka sin våning, så att ej den ökade barnskaran inkräktar
på familjens trefnad och välbefinnande.

När en arbetare med måttliga inkomster — jag
talar här endast om de jämförelsevis vällottade arbetarne —
kommer i en dylik belägenhet af obestånd, har han i
vanliga fall icke gjort något annat, än hvad personer ur
andra klasser dagligen tillåta sig. Han har, utan att
sätta sig i skuld, utan att föra ett vare sig supigt eller
dåligt lefnadssätt, tillåtit sig de små extravaganser, hvilka hans
ställning tillåta honom, och han har därigenom — i likhet
med så oändligt många i en annan samhällsställning — helt
enkelt kommit i bryderi, när han plötsligt märker sig vara
far och hafva ett barn att försörja, utan att naturligtvis
från början rätt kunna förstå, hvad detta ekonomiska tryck
innebär. Hans hustru kan ej längre som förr deltaga i
arbetet för familjens uppehälle. Barnet skall hafva eftersyn,
när en kort tid gått, kläder, föda — med ett ord: här
upprepas hela den lilla kamp i det tysta, hvilken mer eller
mindre pinsamt utkämpas i alla familjer, där penningen
spelar en rol för existensen. Om arbetaren då råkar på
obestånd, må man ej inbilla sig, att omdömet om honom blir
ett likartadt med hvad som gäller den nyss exempelvis
framstälde individen. Nej. Angående honom yttrar man med
den största skärpa, att han borde hafva förutsett detta i
tid, sparat under de goda dagarna, för att gömma till de
dåliga o. s. v. Det ser med ett ord ut, som om vi, hvilka
äro bättre ställda, på honom vid de flesta af lifvets
brydsamma belägenheter stälde anspråk, som äro större, än hvad
vi hvarken tillämpa på oss själfva eller ens då sätta i fråga.

Och praktiskt blir det för arbetaren vid alla dylika
tillfällen, då en förstorad inkomst skulle vara af nöden, i stället
ingen annan utväg än att i stället anlita den passiva, sega
kraft, hvilken ligger i förmågan att umbära, umbära allt —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 15 17:04:43 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gstamais/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free