Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Högtiderna Jul och Påsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trade. G. kommer i land, smyger sig bakom Peter och skuffar
honom i sjön. Peter håller på att drunkna, då Niklas kommer till med
båten och räddar honom. Ridå!
Detta lilla julnöje som var så omtyckt pä sin tid har icke
någon namngifven upphofsman, men de bekanta litterära systrarne
Granberg äro i bibliografier uppgifna som författare, hvilket får
rättfärdiga denna lilla afvikelse frän ämnet. Stycket har nämligen
vida äldre anor. Charles Magnin berättar i sin Histoire des
Marionettes, att år 1776 en viss Ambroise i Paris förevisat
skuggspel eller Ombres Chinoises, hvaribland förekom en bro, hvars
hvalf har rasat, och arbetare som äro sysselsatta med dess
lagande. En resande frågar dem om vägen är farbar; arbetarne
drifva med honom och svara med den ryktbara kupletten: ankorna
ha nyss befarit den 1 Den resande upptäcker en bät, ger sig öfver och
piskar upp de näsvise. »Det är», tillägger förf., den ryktbara Pont
cassé (Söndriga Bron) skuggspelens klassiska stycke, en gammal
fa-bliau redan i grodd i le Diet de lerberie som man kan läsa i
Rute-boeuf och som det behagat Cyrano de Bergerac att inflicka i sin
komedi Pedant Jouc.
Vårt skuggspel går sålunda först tillbaka till 1776, då det är
skuggspelstext i Paris; sedan till en författare före Moliére, och
stannar hos en trouvére ifrån 1200-talet.*
Men sådana lärda saker hoppade morbror Palle öfver.
Skuggspelet gick sin gilla julgång och omvexlade
stundom med Laterna Magican. (I parentes en
gammal inrättning som tillskrifves den
mäng-lärde Athanasius Kircher.) Denna förlustelse är
rätt gammal i Sverige. I Trenchierboken, 1745
ars upplaga, är en Laterna afritad af vidstående
utseende, och i Argus 1734 annonseras sådana
till salu hos Joh. Muller i Wattrangs gärd på
Stora Badstugatan. tig. »3. t—»terna Mag i c» (1745).
Bland lekar må äfven erinras om upptagandet i ordnar. Den
* Le Diet de Lerberie. Rutboeuf public par M. Jubiilal, p. 473—474. »lliex
vos saut, amisi Diex bduide, blutauxl döme estes vos? — D’ome sui-ge. -— De qucl
home? — De char et d’os. — De tptel terre? — En volez-vos fairp por. ? — Ou
fustes-vus ner? — Jc ne fui onques ne nef ne bnleux. — De qnel vile estes-vos? —De la vile
enpris 1’aitre. — Ou siet li aitres? — Entor le mostier. — Ou slet ii ntostier? — Sor terre. —
Pedant Jouc. De ltcrgerac. »— Ehl bonhomtne, quel est ton nom? —J’ainom
tout comme mon pi re. — Comment se nommait ton pire ? — C’cst le scoret de ma mire. *
— Vend-on du vin tinns cettc auberge? — On en veh’d plus qu’ on en donna. — Da
riviirc est-elle profonde en eet endroit? — Les canards l’ont bien passdc etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
