Gamla Stockholm. Anteckningar ur tryckta och otryckta källor / 42 (1882) Author: Claës Lundin, August Strindberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Högtiderna Jul och Påsk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ort) anbrc Iöfa ’Jlcrfoncr (ätla fig tillfammänä/ ort) löpa omfring gator ort) grän=
bet/ fmnt intoinma uti tjufen/ meb bett få fodabc SuljteBodeit/ Stieman od)
anbrc fafangetigtjeter/ fymarunber irtc ntlcnnft en ort) annan oanflänbigljet för=
öfroaS/ utan od fom atbraroärft är/ blifioer bet loib ©ub» Ijcliga Ovb orf)
flianm obetänrtjamt mifsbvufat; 9(tt berföre od enteban et fäbant fjclfäroålb/
offid od) mifibrut ingalunba tan tåla-S etter tillåta»/ utan bör etc. . . ./
fjafmer £ian» ©reft. (Sjettcricc . . . etcetera".

Bruket med Julbocken måtte sålunda hafva antagit någon
karna-valskarakter ocli väckt förargelse. Kungörelsen synes dock icke haft
annan verkan än den, att genom ett och ett haift sekel bevara
underrättelsen åt oss, ty ännu 1831 lefver bocken i Jönköping och
figurerar på omslaget till en visa.

Fig. 38. Julgranar. Från Runstafven 1742.

Om julgranens betydelse äro
meningarne flere. På den år 1742 publicerade
runstaf synas två furuträn i kors den 21 :sta
December, hvilka uppgifvas betyda .’att
Solen var vänd i Furuträn hvilka nu gjöra
samma tjenst. Denna sed, att
Thomas-mässan resa upp Furu- eller Granstanger
i kors, är ännu i bruk på många orter».

Olof Rudbeck lemnar i sin Atland
(II: 237) följande upplysningar om
julgranen :

"Så fattc» loijbf) alle tportar Ijoo» ©emene 3)lnn/ fom od) än i bag
tmifab/ iluemtc gröne Stäit aff guvu/ fjroilfe od) på månge/ få etc. . . .
2i) be lvobbe/ al nät Solen blcff om mintern aff en ©all eller Sugga iljjel»
rifmen/ få mätte aff be» Wob allena gurun up/ ort) fatlabe» få Solen» St)flet/
fid ort) betföt namn af Solen/ fom od fallabel gur/ bet är 61b/ . . . cmc=
ban be fågo intet trä om mintern mara grönt ort) lijta fom lijjj fjafma/ mera
att gurun/ ort) intet Tvä feetave än bet att brinna . . . etc."

Julkrubban var en julförnöjelse som roade stockholmarne ganska
länge. Den tillhörde ursprungligen katolska ’kyrkan och förevisades
först i Schönborgska huset, senare på Norra Smedjegatan.

Med Nyåret tynar Julen af och efter Trettondagen kan den
anses vara slut, så att tjugondagen ofta går omärkligt förbi utan att
man ens erinrar sig den.

Nyårets ingång har icke just någonsin blifvit firadt på något
annat satt än med visiters afläggande eller korts kringskickande. *

M \

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>