Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Högtiderna Jul och Påsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter deras exempel fara de andra narrarne efter; de rasa och ställa
sig vansinniga med förvandlad gestalt, såsom i de ovidiansh-a
metamorfoserna, i synnerhet i Fastan ... Så sätter slagtaren ett
bock-eller oxhufvud pä sig och härmar dessa djurs stämma, eller grymtar
han som svin. Så gå fiskarena omkring med nät och hof ... På
samma sätt de andra Borgarena, efter hvars och ens stånd och väsen.
En sädan frihet tillätes dem af Öfrigheten endast sex dagar före
Fastan. Det fins också icke någon bland de utklädda, som fräckare
utstyr sig likt lättfärdiga qvinnor än de utländska målarne . . . men
af de inländska afskys sådant».
Under katolska tiden var påsken särdeles festlig; derom kan
man få besked i 1571 års kyrkoordning som innehåller förbud mot
åtskilliga ceremonier:
"£å jfaf oef om fpåjdja lijbf) Äorfet fjtoarfett uebfjctleggiaS etter upp*
tagfja-3, ide om fving bragfjag ..."
"3dc ffaf fjefler luava fövbubfjet (jåjom loanbt ar) ringia i Simbefg*
locdomic (jettet än någfjon annan tijbf) om åfjrct/ hj tfjeu febfjen font mar/ af
man fä ide ffuttc ringia/ utfjan bläfa i fjovn etter annat flijtt/ ^affuer od
fjafjt maantroo mebfj figfj".
"Så ffa( man ide getter fläbfja Scfätcn om gajlona".
Dessa gifva ett begrepp om det pittoreska gatulif som kulten
framkallade. Att i sammanhang härmed, ringningen, hvilken vitl
liksom än i dag pä landet, måtte ha varit frivillig, gifvit anledning till
folkförnöjelser synes af följande bestämmelse i nämda Ordning:
"’Ulä flodor fjafjiicr od marit ffort mijjbruf . . . nemligfja jåbana jont
tfjcn fonga ringning på Siälabagfjcn odj fiäfa ajjtonen/ tfjer en fjoop mcb
unga geltiingar fotnota lil fltjrfiotta/ od) itttbcr jåbana ringnings ften bcbrijjua
tmjfin öjfucrbåbigf) ffaldjfject".
Att skådespel under medeltiden uppfördes i Sverige, är alldeles
säkert och att de då äfven förekommit i Fastan kan antagas. Olaus
Petri säger nämligen i företalet till Tobie Comedia: »Somlighe
bru-kadhe Spel eller Comedier och Tragedier på uppenbara spelplatser
eller skodoplatser . . . Thetsamma haffua och våre förfädher brukat
så här j landet sont j annor land, sedhan Christendomen hijt kom,
tnedh vijsor, rijm och Comedier om helgha män, som föregaflz til
godh exempel, om the ellies hadhe altijd så rett drabbat sanningen,
som the ther sådana dichtade, synas haffua hafft meningen godh ...»
Ett Patent af 1669 angifver, att Fastlagen då ännu firades på ett
bullersamt sätt och med Fastlngs-Spcl. Det förtjenar anföras, emedan
det är förbisedt och emedan det ger visshet i en punkt der
gissningar länge herrskat:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
