- Project Runeberg -  Gamla Stockholm. Anteckningar ur tryckta och otryckta källor /
84

(1882) [MARC] [MARC] Author: Claës Lundin, August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Folkfester

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

städerne, handelsbodarne, värdshusen, att pryda menniskor och diur.
På eftermiddagen gick man ut, »man ur huse», för att deltaga i
festen pä Munkbron. Hela staden var i rörelse (fig. 37). Så var
det åtminstone i förra århundradet och äfven långt in i detta.

Lille Gustaf hade visserligen fått en löfsal, men han önskade sig
nog en majstång också för att stalla i vrån bredvid löfsalen. Och
mången liten gosse eller flicka som icke fått någon löfsal måste
ovil-korligt hafva en majstång, helst en så stor, att den kunde stå på
golfvet. Då först var det midsommar i de ungas hjertan.

Det fans ej så litet urval: majstänger så höga, att de räckte
nästan upp till första våningen i Bergstrahlska huset, men de funno
ej många köpare; majstänger sä små, att de kunde stå på ett litet
bord; majstänger af löf med blommor, med löf utan blommor, bara
af blommor; majstänger af papper med rörpipor och förgylda
äggskal; majstänger af alla slag, de flesta med vimplar i brokiga färger,
många med bladguld, med mångfärgade lappar, med krus och
klippningar. Den inhemska slöjden, stadsslöjden, passar på tillfälle och
blandar sig med landtfolkets löfmarknad. Gungorna komma kanske
från landsbygden, men lergökarne äro sannolikt stadsslöjd, och de
små hundarne som man blåser i, tätt under svansen, lammen med
riktig ull och med bomull och med förgylda horn, de gröna
pap-gojorna af gips och Karl Johan i gips, stora bröstbilder och små
bröstbilder i gips, alla med hjeltekonungens hufvud, några
bronsfär-gade, stadsslöjd, men af utländskt ursprung, idkad af någon signor
på ini eller etti, sjelf tillverkare och sjelf utbjudare och säljare.

Det är lifligt, och det är i synnerhet bullersamt. Ungdomen
från tre till tretton år och äfven derutöfver är i musikalisk
midsommarstämning. Lergökar, björkpipor, vasspipor, mungigor
(munhar-monikornas föregångare), blecktrumpeter, trätrumpeter, trähundspipor
och ännu flera konstläten täfla om att beherska marknaden. Man
tränges och knuffas, tutar och skriker. Man har roligt.

Alla fönster i de omkringliggande husen vid Munkbron och
Rid-darholmskanalen, Hebbeska huset, Geijerska huset (det förra nu
för-vandladt till en del af riksdagshuset, det senare för längesedan
ned-rifvet), Bergstrahlska huset, Petersenska huset och alla de andra, äro
fylda med åskådare och åskädarinnor. Man 1 sitter i fönster , liksom
pä första maj. Man har kafferep och supéer.

I Lilla Sällskapets[1] fönster i Petersenska huset syntes på
1830-och 40-talen sällskapets ledamöter, sysselsatta att smälta en af
Gustava Björklunds middagar, mycket angenäm sysselsättning, tycktes


[1] Lilla Sällskapet bildades 1829.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:12:14 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gsthlm/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free