Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
å stadens sida gjordt, att om staden framdeles, till allmän nytta och
säkerhet, skulle finna nödigt, att på det högsta och mest eminenta
stället å denna s. k. Mosis Backe, på ett område af 400 qv.-alnar,
låta uppföra ett vårdtorn, berörde plats då utan lösen skulle till
staden återställas, samt att emellertid dessa 400 qv.-alnar icke skulle fä
på något sätt bebyggas. Ytan af den stora Fogelmarckska tomten
uppgifves liafva varit 9,487 ’/s qv.-alnar, och af den mindre 1,117 Va-
Vårdtornet kom ej längre än till funderingarna, och Fogelmarcks
stora trädgårdstomt lemnades tills vidare ostyckad, ända till dess just
den del, som i förra århundradet var »dessinerad vårdtornsplats ,
år 1842 ingick i det område hvilket då afsåldes från Mosebackc
till Stockholms borgerskap, som på tomten uppförde
Navigations-skolhuset.
Stället innehades sedan af flere egarc efter hvarandra och
började allt mera besökas för den vidsträckta och vackra utsigten. En
af Elias Martin tecknad utsigt öfver den del af Stockholm som ses
Fig. 45. Mosebackcs kallare i Torna dagar. Efter ett intradeskort till trädgården.
från Mosebacke visar i sin förgrund en ganska täck trädgård med
åtskilliga manliga och qvinliga figurer samt barn i dragter från
senare delen af 1700-talet. Man ser också bord med bålar och glas,
ett intyg, att der då var värdshusrörelse. I början af vårt århundrade
var egendomen dock mycket förfallen, men kom snart i
hofkällar-mästaren Lundmarkers ego, och denne tyckes icke hafva skytt några
kostnader för att försköna det genom sitt läge så eftersökta stället.
Lundmarker undanröjde alla gamla bygnader, anlade nya trappor,
terrasser, parterrer och blomstersängar. År 1829 egdes stället af
källarmästaren Löfvenmark.
Sjelfva värdshuset, ett litet trähus, var dock ganska
anspråkslöst, äfven efter Löfvenmarks tid, som kan ses af fig. 45 hvilken ar
tecknad efter ett gammalt inträdeskort (»Entrée Billett till Stora
Mosebacke Trädgård»). Georg Scheutz uppger i sin bok »Illustreradt
Stockholm» (tryckt 1860), att stället förut varit föga kändt för
hufvudsta-dens egna invånare, men mera bekant genom resandes berättelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
