Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nuset vid Stora Nygatan, dels ock i Stadshuset, hvilket allt man
finner antecknadt i de uti Kommersekollegii arkiv förvarade
spinnhus-räkenskaperna. För hvarje föreställning erlades nämligen, enligt kungl.
förordningen af den 17 Juni 1731, en viss afgift till spinnhuset, och
på 1780-talet utbetalade så väl Albertus som Troin & C:o samt I-ion
många sextonskillingar för det ändamålet. Troin & C:o samt Lion
höllo sig i synnerhet på Eriksberg vid Träsket, der också en
ofar-dig amerikansk officer, De Dille, år 1785, dansade på kryckor. Samme
man uppträdde äfven i Humlegården.
Snabblöpare hafva ock stundom roat gamla Stockholm. Den
mest bekante var löparen Philip som 1827 visade sig på Djurgården.
Han sprang på 63 minuter från Kuhns manége vid Hasselbacken till
Manilla tre gånger fram och lika många gånger till baka samt en
del af vägen baklänges och utan något uppehåll.
Bland luftseglare som i Stockholm uppsändt ballonger, vare sig
att de sjelfve medföljt eller icke, tyckes en Robertson hafva varit den
förste. Han steg, 1805, upp i balong från Humlegården, men hann
ej längre än till Tyskbagarbcrgcn. Sedermera väckte en viss Venetien,
såsom han kallade sig, stort uppseende i början af 1830-talet, icke sä
mycket för sina verkliga luftfärder, som ej mer för dem som aldrig
kommo i fart. Under sommaren 1831 annonserade han oupphörligt om
en stor ballong som skulle innehålla femton tusen kubikfot gas och
hvilken skulle gå till väders, men afseglingen uppsköts vecka från
vecka, oaktadt den varit bestämdt utsatt flere gånger. Venetien
upp-gaf, att kostnaderna stego till tre tusen rdr banko. Då ballongen
icke ens vid den senast utfästa uppstigningsdagen höjde sig,
förlorade allmänheten tålamodet, och ett högst obehagligt uppträde
inträffade, i det folket förstörde ballongen och skulle kanske ha rifvit
luftseglaren sjelf i stycken, i fall han ej lyckats undkomma.
Lyckligare var, tjugu år senare, luftseglaren Tardini, hvilken från
Djurgårds Tivoli, den 13 Juli 1851, afreste i ballong, åtföljd af
grefve Ambjörn Sparre, den bekante mekanikern. En ofantlig
men-niskomängd hade då infunnit sig på Djurgården. En vecka senare
skedde uppstigandet från Humlegården, och äfven då medföljde
grefve Sparre samt för den gången Tardinis tioårige son. Första
gången sänkte ballongen sig ned på Björknäs egor vid Skurusund;
andra gången vid Stegesundslandet, bortom Vaxholm, och resan
räckte blott 20 minuter. Vid ett tredje tillfälle medföljde en
lef-vande ren. ^Några årl senare omkom Tardini i Öresund.
Ofvan nämde Venetien hade, sommaren 1830, uppträdt på
Djurgården i kraftprof och pantomimer. Han kallade sig då »Europas
förste Herkules och Gymnasiarque hos H. M. Konungen af Frank-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
