Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett bref börjar sålunda: »Vänskap och Broderskap! Vi
Mächti-gaste Kejsare till Krims stol och tron, Mehemet Gerey Chani, hvars
Majestät sträcker sig till verldens yttersta dag, skicka Hans Majestät
Konungen af Sverige såsom vän och broder, vår helsning ...»
Nämda folkslags ambassadör öfverlemnade till H. M:t en båge
med tre pilar och en tandpetare af trä. Så berättar i6oo-ta!ets
illustrerade tidning Theatrum Europæum. Bågen torde återfinnas r
Lifrustkammaren, men tandpetaren lär, dess värre, vara
bortkommen. Som erkänsla för den erbjudna vänskapen tilldelades
ambassaden 3,000 gylden.
År 1669 förnyades den
knutna vänskapen, och en
ambassad af 12 personer
un-def ledning af den 18-årige
Jasilanus Aga. Han förärade
majestätet en usel häst och
en båge. Följande året
hade två tartariska sändebud,
»gamla smutsiga menniskor-,
audiens. Deras ärende
bestod i att förklara, det
deras herre vore mycket glad
öfver Hans Majestäts goda
helsa. De öfverlemnade en
sabel och en dålig häst som
måste nedslagtas, erhöllo
3,000 gylden och fri återresa,
emedan deras vistelse i
huf-vudstaden började antaga en
oroande långvarighet. Om
de tillika erhöllo någon vink om det opassande i sådana slags
ambassader, berättar icke krönikan, men det goda förhållandet med
tar-tarerna synes icke ha vuxit i vänskaplighet efter hvad man sedan
fick se under Carl XII:s krig.
År 1687 funnos perser i Stockholm, hvilka hemföljde
ambassadören Fabritius. Några af dessa lära ha stannat i staden och efter
ingångna äkta förbindelser gifvit upphof åt en ännu lefvande slägt,
hvars persiska härkomst bör kunna spåras i namnet.
Turkar besökte Stockholm 1650, 1671, 1727, 1733 och 1773. Den
siste var en sjöröfvare från Tripoli som var här för att preja svenska
staten, hvilket äfven lyckades. Ambassadören var mycket populär
till en början, men när han dröjde för länge blef han hatad
F»ij. 6a. Turkiskt sändebud i Stockholm 1650.
Ur Thentnun Kuropæum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
