Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men utan afseende på särskilda corps de garde och
»detache-rade> vakter har hufvudstyrkan af »paraden» marscherat upp till
slottet, och gatans folk har trängt sig omkring soldaterne och i
synnerhet musiken eller vandrat i spetsen för denne, år från år, det ena
slägtet efter det andra, alltid lika begärligt lyssnande till
biåsinstrumentens klang och trummornas dån samt fröjdande sig åt de
turkiska bjällrorna med de fladdrande hästsvansarne. Förr hade
gar-desmusiken gerna en svart tallriksslagare. Det hörde till stycket.
Om icke någon neger fans att tillgå, svärtades en hvit musikant.
Tambourmajoren har alltid varit en ståtlig företeelse, åt hvilken ga-
Fig. 74. Corps dc garde.
Efter A. SchiiUercrnntz’ »Scener ur soldutlifvet*.
tans folk och ännu andra visserligen ofta skrattat, men som också
väckt vördnad genom sin präktiga hållning. Fig. 75 visar en
vaktparad för sextio år sedan, kanske något öfverdrifven af den glade
tecknaren, hvad hautboisternes magar och tambour-majorens
marschsteg vidkommer, men, enligt hvad gammalt folk försäkrar, på det
hela en trogen bild af den forntida verkligheten.
Vid högtidligare parader, såsom de under Karl den fjortonde
Johans tid brukliga torsdagsparaderne, skulle regementets timmerman
också uppträda. De förekommo i storartade, hvita förskinn, bila på
skuldran, björnskinnsmössor och långa skägg. De senare räckte ned
till medjan, men voro endast lösskägg. På generalorderna stod
upptaget när skägg skulle anläggas och när de åter skulle afläggas.
Inga andra än timmermän tillätos att pryda sig med helskägg, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
