- Project Runeberg -  Gamla Stockholm. Anteckningar ur tryckta och otryckta källor /
188

(1882) [MARC] [MARC] Author: Claës Lundin, August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dött ett dygn förut hade ju afhemtats redan förra natten.
Likmännen ville ej läta sig nöja med den upplysningen. Gräl och
oqvä-dingsord hördes. Slutligen hade vagnen rasslat af till ett annat hus,
der bättre skörd gjordes. Man kunde i det knappa skenet af de
argandska lyktorna se huru kistorna ruskade mot hvar andra och
hoppade upp och ned i den med ett otillräckligt skynke endast till
en del täckta vagnen. Men man gick åter till sängs. Nattluften
vore mycket skadlig.

Barnen hade också vaknat af oväsendet. De hörde ropen på lik
och huru vagnen sedan rasslade mot den dåliga stenläggningen.
Efter en stund’ kom ännu en sådan vagn. Här och der hördes starka
bultningar på portarne. Ljudet af springande steg återskallade i den
trånga gatan. Det var kanske någon som ilade till närmaste
sund-hetsbyrå för att söka hjelp för en nära anförvandt. Den barnsliga
fantasien hade stark sysselsättning en stund, men öfvergick snart till
verksamhet inom drömmames verld, och vid uppvaknandet på
morgonen var det kanske icke utan välbehag som den lilla tänkte på
att skollofvet räckte ännu och skulle väl räcka så länge kolerän
hindrade all skolgång.

Morgonen var kommen. Fastän farsoten rasade rundt omkring,
måste de dagliga bestyren dock utföras. Pigan kom från
bagarboden och hade mycket att förtälja. Hon hade länge stått utanför
bagarbodluckan och samtalat med madamen innanför och med de
andra qvinnorna utanför. De rysligaste historier uppdukades. En
qvinna hade omtalat, att på sjukhusen gjorde man af med dem som
fördes dit, och att brunnarne voro förgiftade, det hade man hört
långt förut.

— Si, de rika vilja bli af med de fattiga.

En arbetskarl på Söder hadc fått kolera och förts på sjukhuset.
Hans hund hade följt med. När den sjuke väl kommit i säng, och
sköterskan skulle gifva honom in, spilde hon några droppar pä
golf-vet. Hunden slickade upp dropparnc och dog genast. Då kunde
man väl första, hvad det vore för medikament. En madam på
Ladugårdslandet hade också förts pä ett sjukhus, och på hennes schal
brändes ett stort hål af några droppar som fallit bredvid, när hon
skulle taga in medikamenten. Nog kunde koleran vara farlig, men
ändå farligare vore det att komma på ett sjukhus.

Det var åsigten hos en stor del af folket. De vidunderliga
historierna växte i antal och gräslighet. En dag berättades, att
kronprinsen förklädt sig till båtsman, låtsat sig vara sjuk och låtit föra
sig till ett sjukhus, der han doppat en guldkråsnål i de medikament
man ville gifva honom. Då kråsnålen genast svartnade, märkte kron-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:12:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gsthlm/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free