Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sept. nämda är utfärdadt kungligt bref, enligt hvilket Benedictus
Olai fick sig upplåtet »ett vårt och kronones hus, liggande i vår stad
Stockholm nordan för den plats som Svartmunkeklostret stått uppå,
emellan Svartmunkegatan och salig herr Lars Flemings hus samt med
gårdsrum der innanför klosterplatsen sunnantill, efter som framlidne
doktor Johannes Krop Hilde hus, gårdsrum och plats innehade. Dock
skall förbemälde doktor Bengt, icke heller hans barn eller arfvingar
på samma plats några hus eller annat bygga, utan allenast dem bruka
till lustgård».
Ehuru Benedictus Olai otvifvelaktigt var mycket känd i
Stockholm, skref grefve Pehr Brahe d. ä. på 1580-talet i sin
Huusholdz-Book, att »här uthi Sverige fattas både Apotheek och Doctores.»
Då Johan den tredje, som mycket verkat för läkarekonstens
upp-hjelpande, låg på sitt yttersta, var Benedictus Olai redan död (han
afled 1583), och såsom Pufendorf yttrar, tog konungens sjukdom
en olycklig utgång, »emedan man då för tiden inga medicos i
Sverige hade».
Under Karl den nionde nämnas några läkare i Stockholm, men
en fransk författare som reste i Sverige på den tiden yttrar dock:
> Outre quc mime en la cour du Roy, l on ne trouve pas presque deux
Médecins ou Apothicaires.i Emellertid skrefs just på den tiden »En
liten Läkiare Book sammandraghen aff M. Olao Martini Archi
Epi-scopo Upsaliensi sigh och gemene man ganska nyttigh till att bruka.,*
Den boken vardt otvifvelaktigt icke utan inflytande på
läkafeprakti-ken i Stockholm. Bergius nämner dock ingenting om Olaus Martini,
vare sig emedan denne icke bodde i Stockholm eller derför, att den
lärde professorn och collcgii-medici-assessorn på 1700-talct föraktade
doktor-dilettanten från 1500-talet.
Deremot glömmer han icke Gustaf den andre Adolfs lifmedikus,
skotten Jakob Robertsonus, adlad under namn af Robertson, sedan
Kristinas lifmedikus och kunglig arkiater, hvilken äfven var
apotekare i Stockholm och afled 1652, åttiosex år gammal. Plan tyckes
hafva haft stort anseende och likväl i sjelfva verket varit ganska
okunnig. Det var Robertsonus som af Gustaf Adolf fick den
trädgård, hvilken låg »östan för stora kyrkan» och som sedan egdes af
handelsmannen Isaac Breant jemte det här förut oninämda hus, som
sedan slutet af 1700-talet kallats det Indebetouska.
Under Kristina tog läkarekonsten större fart, och då kommo
* Utgifven med inledning och anmärkningar af d:r y. V. Broberg 1879.
Anteckningar om Olaus Martini af Pehr Erik Tkyselius, Stockholm 1S80, ratta
Åtskilliga misstag i uppgifterna om den läkekonst-älsrkande ärkebiskopens
lefnadsomstän-digheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
