Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helvete» och den runda platsen vid hagens öfra anda »himmelriket».
Hvad ligger närmare till hands för en fantasi än att betrakta leken
som en afbild af jordevandringen, kryssande fram mellan helvetets
vädor och till himmelriket, ibland pä ett ben, ibland på två; och
innan man kommer in i himmelen, skall man hoppa omkring den tre
gänger; sedan lägger man stenen på stöfvcltån, tackar för godt
sällskap och kastar den ut genom hagen tillbaka hela den långa väg
som den arbetat sig fram — ett drag vittnande om stor humor och
stor menniskokännedom.
En annan himlavandring, men inom hus, är Jakobs stegf, hvilken
företogs i skolan, helst under lektionen. Man gömde nämligen
grif-feln i ena handen och sedan skulle kamraten gissa i hvilkendera;
gissade man rätt, erhöll man ett streck, hvilket
bildade en pinne i stegen. Den som först
kom upp, hade vunnit, den som blef efter
hängdes in effigie i en för ändamålet från
början ritad krok.
Om dessa båda himlafärder ega något
sammanhang, återstår att upptäcka; att
förneka dem en betydelse, en mening, är
för-hastadt.
Att kasta smörgås är en lek som väl
få Stockholmsbarn icke öfvat på
Kastellhol-mens stränder den tid dessa voro mera
tillgängliga än nu. Det är ett klassiskt nöje,
är verldsbekant och har förnäma anor.
Grekerna kallade det Epostrakismos.
Engelsmännen nämna det duck and drake, (göra änder och
and-rakar) eller också »att flotta.»
I Nordtyskland heter det Butterbemmen werftn (= kasta
smörgås).
I Wiirtemberg: Die liebe Fr au er tiisen.
I Nederländerna: Slingherspel, botten opt teater, seilen etc. I
Schweiz (Appenzell) heter det Vater und Mutter scklagen, kiisseu.
erlösen. Den första bågen kallas-nämligen far, den andra mor, de
följande äro barnen. I Österrike: Jungfern machen, Jungfernsprimg
niachen, med mycket mera.
Hland lekar i fria luften hafva Hök ock dufva, Jägare och
hund samt Dunk sedan forna tider varit de vanligaste och äro allför
bekanta att kräfva en beskrifning; men det finnes en omständighet
vid dessa, nämligen vid räknandet som gifvit upphof åt en
märkvärdig diktart, hvilken ännu saknar namn och om hvars ursprung
Fig. 135- Ty»t liage
frän 1700-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
