Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verid som öppnat sig för dem inom dessa gråa pappersblad; der
hafva också den franska sagolitteraturen, den tyska, den engelska, hela
veridens sagor stämt möte. B/åskägget, Be sju Sofvarc,
Mäster-Katten. Doktor Allvetaude, Sjelfdukande bordet, gullåsnan och
dansande knölpåken, Tumme-Liten, Nisse i livar gata. Prinsessan i
so/-vande skogen, Pelle Båtsman, 1 edhuggaren AU och Lnnkentus, äro
alla gamla bekanta och fulla af underbar poesi som icke doftat af
dem på den mer eller mindre långa väg de haft att tillryggalägga,
innan de hunno våra nordliga bygder.
För att nu hålla oss vid den kanske mest lästa af dem alla eller
Lunkentus, sä är den äldsta bibehållna upplagan vi sett tryckt i
Örebro 1785. Sedan dess kan man säga, att den utkommit i ny
upplaga hvartannat år.* Den fullständiga titeln ger ett begrepp om
innehållet och uppgifver äfven året för dess författande: »En ny och
nöjsam Historia om Konungen uti Arabien, hvilken erhöll en
Prinsessa frän America till Gemål, som aflade Tre Prinsessor med
honom, hwilka blefwo borttagne af en sky och af den samme bortförde
till ett fortrolladt Land uti Siberica. Skrifwen 1772. 1 hvilken som
ej har Bacchus och Venus till vänner kan under tiden roa sig med
honom, hwilken lärer taga bort dess nöje och önska sig vara
Lunkentus följeslagare.»
Berättelsen rör sig som kändt, kanske glömdt är, om en soldat
som skall ut och söka de tre bortkomna prinsessorna, hvarunder han
gör bekantskap med trollkarlen Lunkentus. Att sagan skulle vara
en bearbetning frän tyskan hade man varit böjd att tro, men äfven
om så vore, har den vandrat långt innan den kom till Tyskland.
Otvetydiga spår hafva vi funnit i den mongoliska sagosamlingen
Siddhikur. der sökandet efter prinsessor, påträffandet af klippdörrar
till trollpalats, pipor som kalla menniskor til! lif, stöflar som
fort-skaffa en menniska hundra mil äro de vanligaste saker, och hvilka
just figurera i Lunkentus. Hvad som stärker tron på det
mongoliska ursprunget är den omständigheten, att de tre prinsessorna skulle
hemtas i Siberica. Lunkentus skulle dä kunna vara af våra
Pultava-fångar införd i Sverige från Sibirien, der de hadc flitig gemenskap
med de mongoliska stammarne, sedan lefvat pä folkets läppar och. så
omsider blifvit vanstäld nedskrifven.**
Mera påtaglig är likheten mellan Sjclfdukande bordet,
gullåsnan och dansande knölpåken, och en af Siddhikur s samling, hvilken
* I följande städer utom Stockholm har den genomgått tryckpress: Örebro, Malmö,
l.und, Wexiö, Göteborg, Gette, 1’psala, Falun, Jönköping, Nyköping, Kortis. Sundsvalt,
och kanske flerestädes.
** Lunkentus berättades i Asien redan pä Tschingis Khans tid. (Abtl-Rcmusal:
Mélanges Asiatiques).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
