Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
räckte således nio timmar hvarje dag, och detta fritog icke från
hemarbete. Allt skulle läsas utantill, till och med lexoma i Terentii
komedier och Virgilii ekloger. Äfven om söndagarne togs
lärjun-garnes tid i anspråk, ej blott i kyrkan för sången, utan äfven,
åtminstone till någon del, i skolan.
De årliga terminerna voro fyra och togo sin början den 19
Januari, den 1 Maj, den 10 Augusti och den 1 Oktober. Loftiderna
voro mycket korta. Dä och då firades skolhögtider, vanligtvis med
långa latinska tal, men också med lekar och gästabud. Huru vida
dock lärjungarnc fm"0 deltaga i de sist nämda är icke så säkert.
Om Stockholms Trivialskola fick nytt lif med reformationen,
utdelade lärdomsbetyg och ville, att hennes sigill (fig. 139) skulle
anses som giltig kunskapsprägel, tyckes hon
dock åter hafva råkat i förfall i första
fjerdedelen af sextonhundratalct. Man var
åtminstone icke nöjd med undervisningen der, och
det behöfdes den allmänna väckelse som
Gustaf Adolf gaf läroverken för att rycka äfven
Stockholmsskolan ur hennes dvala.
I kungabrefvet af den 11 Mars 1620*
frän tsoo-taict. klagas ofver den okunnighet som radde bland
statens och städernes tjenstemän, hvilka voro
så olärda, »att icke en part kunde skrifva sitt namn». Vore det
någon som hade lust till studier, så hindrades han dels af fattigdom,
dels af sockncgäng, hvarmed en dyrbar tid forspildes, och ungdomen
vande sig vid dryckenskap, »svärmeri», tiggeri, dagdrifveri och andra
odygder». Funnes någon som icke behöfde gå och tigga medel till
studiernas fortsättande, så vore dock »institutionen i akademien så
oriktig och elak, att ingen der kunde komma till någon erudition .
Ferierna voro också för länga. Religionsundervisningen kunde
»någorlunda passera», emedan alla lararne egnade sig åt
predikoembe-tet, »men som præceptorerne sjelfve intet förstå eller akta livad till
regementet eller ett borgerligt lefverne hör, alltså kunna de det icl^
heller någon annan lära».
Detta gälde visserligen hela riket, men Stockholms Trivialskola
som företrädesvis borde utbilda tjenstemän för staten och sKn,
icke mindre än tjenare åt kyrkan, kunde taga åt sig en drylPdel»
af det kungliga missnöjet.
Den väckelse som gafs af Gustaf Adolf hann dock icke unddr
• /’. . Thystlius: Handlingar rörande svenska kyrkans och läroverkens historia.
Örebro 1S39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
