Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kännas vid sitt nyligen åt murmästaren lemnade »projekt», utan sade
det vara endast förslagsvis. Underståthållaren förklarade, att
brunnen ej borde blifva publik» och att af gården icke skulle tagas mer
än 6 alnar till vändplats. Kollegium ville, att man skulle taga 11
alnar. Då trädde herrarne till samman i »rectoris logemente», men
man kom ej till något slut. »Herr Claesson ville gerna hafva ett
ord med i laget», skrifver rektor, »men då han intet hördes och
herrar inspectores begynte fråga, om han icke vore then Achab, som
friade efter thenne Naboths vingård, absenterade han sig alldeles».
Efter flera sammankomster och öfverläggningar beslöts
sedermera, att af gården skulle blott 6 alnar utläggas, brunnen blifva
skolans, och inga hyrebodar, såsom ock föreslagits, upprättas utan
inspektorernes vilja och vetskap. Men Byggningskollegium och i
synnerhet dess præses, Adelcrantz, embets- och byggnadsborgmästare,
samt rådman Roland voro missnöjda och sökte ställa till åtskilligt
krångel för rektorn.[1]
Redan 1733 tarfvades åter reparation, enligt hvad man finner
af skoljournalen. En kollega klagade då öfver sina »rätt miserabla
rum», i hvilka det drog genom brädväggarne. Rektorn anhöll också,
att huset, som förut var allenast hvitlimmadt, måtte åt gatan, »för
bättre anseendes skull anstrykas med grå färg, men fick ett
temme-ligen vrängt afslag». Rektorn begärde då att fä låta göra det pä
egen bekostnad, och då resolverades ändtligen, att huset åt gården
skulle hvitlimmas, men åt gatan strykas med grå färg. Vid samma
tillfälle anhöll rektorn om en ny port ut åt Själagardsgatan, »men
härvid var än intet att göra».
För att gifva en föreställning om Stockholms förnämsta
lärdoms-skolas yttre utseende för 120 år sedan, så olikt hufvudstadens Norra
allmänna läroverks i våra dagar, om kanske också icke så
synnerligt afvikande från det Södra läroverkets, meddela vi här en efter
en fagadritning i stadens Byggnadskontor med benägen tillåtelse
af-bildad framställning af Trivialskolans hufvudsida ät Skärgårdsgatan
1761 (fig. 141).
Det var året näst före det då erkebiskopen Samuel Troilius
klagade hos kungl. maj:t och anhöll, att magistraten måtte åläggas,
att »ofördröjligen taga sig an denna saken och likmätigt den
skyldighet staden åligger förse skolan med sådant hus och sådana rum
som omständigheterna fordra och uti k. maj:ts residensstad allraminst
böra saknas och umbäras».[2]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
