Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tur Jac. Gnospclius. * Af detta tillkännagifvande finner man bland
annat, att skolans teaterföreställningar började redan kl. nio p;j
morgonen.
G. E. Klemming i sin »Sveriges dramatiska literatur» och efter
honom Gustaf Ljunggren i »Svenska dramat intill slutet af sjuttonde
århundradet» anföra många andra skådespel som på 1600-talet
uppfördes i Tyska skolan, ända till dess äfven vid detta läroverk den
sceniska konsten tynade bort, och styckena blott lästes upp utan
någon teatralisk utstyrsel.
Om den gamla relief (fig. 145), föreställande Tron, som finnes i
Tyska skolhusets mur åt gården, öfver portgången åt gränden,
saknas närmare upplysningar.
*
*
Den som under de första årtiondena af sextonhundratalet från
Tyska skolhuset gick Korsgatan eller Tynnebindaregränden fram till
Svartmunkegatan och sedan vek af söder ut vid St. Gertruds
gillestuga, der man vid den tiden höll på att bygga den Tyska kyrkan,
hade då denna kyrkbyggnad till höger och till venster Matts
Bardskärares hus. Fortsatte han sedan några steg rakt fram, fann
han sig midt för riddarhuset.
Sveriges första riddarhusbyggnad låg nämligen på en del af den
plats som nu upptages af Tyska kyrkogården. Trakten omkring
Tyska kyrkan såg i början af sextonhundratalet och äfven långt
senare helt annorlunda ut än i vår tid.** Det då nya riddarhuset
[1]
[1] * J. A. A. Ludeke: Denkmal der Wiedercröffhung der Deutschcn Kirche in
Stockholm 1821. Sthlm 1823.
** Vester om kyrkan, vid Vattubrinken och midt för Skomakaregatans mynning
1åg Storkyrkoförsamlingens pastorshus, hvilket fans der åtminstone från 1568 och efter
att hafva varit taget af Johan III, då han ämnade använda det vid den för Finska
kyrkans räkning åsyftade förlängningen af gamla gillestugan, återlemnades till Storkyrkan
och först 1667 såldes till Tyska församlingen. År 1717 beskrifves detta hus som
urgammalt och liggande vägg om vägg med Tyska kyrkans tom. Ännu 1729 stod det
qvar. Huset hade en sida åt Öfre Gränden (Tyska Prestgatan) samt begränsades i söder
af en gård, på hvars andra sida låg ett annat gammalt stenhus, som också hade sin
vestra gafvel begränsad af Öfre gränden, men den södra sidan af en ännu smalare gränd,
Lilla Prestgränden, som nu mera ej finnes, men gick från Prestgatan till n. v. kyrkogården
och slutade der kyrkans s. v. hörn nu skjuter fram. Vid öfra, d. v. s. östra delen af
Lilla Prestgränden samt upptagande en del af den då varande öppna platsen söder om
Gillestugan, således på nu varande kyrkogården, låg Lars Flemings hus, hvilket efter
hans död (1561) egdes af hans dotter Elin och hennes man, riksrådet Clas Nilsson Bielke,
samt efter deras frånfälle (1623) af sonen Erik Bielke, som sålde huset till ridderskapet
och adeln. Huset refs, och det svenska riddarhuset bygdes på den tomten och ett par
närgränsande tomter, åtminstone på den som Johan III ämnat till plats for den
påtänkta Trefaldighetskyrkan. Riddarhusbyggnaden fullbordades, och i den höll
ridderskapet och adeln sina första sammankomster efter den riddarhusordning som
Gustaf II Adolf utfärdat. Redan 1657 såldes dock huset, fastan ridderskapet och adeln
tyckes icke hafva haft sammanträden i det nya riddarhuset förr än vid 1680 års riksdag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Jan 15 17:12:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gsthlm/0340.html
