Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle icke blott användas för att förvara ridderskapet och adelns
»privilegier och acter», samt för att adeln der skulle hålla sina
»samqväm, brölop och andra högtidligheter», utan äfven för att der hafva
en »skola för sina barn.»
En sådan skola vardt också under namn af Collegium illustre
genast inrättad. Till rektor antogs magister Johannes Matthiae
Gothus, sedan biskop i Strengnäs. Riksrådet Johan Skytte åtog sig
förnämsta styrelsen och omsorgen vid det nya läroverket, hvilket
också derför, jemte nyss anförda namn, kallades Collegium
Skytteanum. Bland skolmaterialer nämnas till ock med kartor, något högst
ovanligt på den tiden. Utom andra lärare, omtalas en
språkmästare Claus som skulle undervisa i franska språket.
I den särskilda skolordning som utfärdades för detta läroverk
förklarades, att ridderskapet och adeln ansett nödigt och nyttigt, att
vid ungdomens undervisning det lägre och fattigare folkets barn
afsöndrades från adelns och de förmögnares. Derför borde en adelig
yngling före sitt sjunde år hos föräldrarne hafva lärt uppläsa utantill
kristendomens fem hufvudstycken och botpsalmerna, hvarje dag hafva
fäst i minnet ett och annat latinskt ord och sentens samt hafva lärt
känna och skrifva svenska och latinska bokstäfver och lärt sig stafva.
Vid sjunde året skulle gossen intagas i den adliga skolan.
Denna skulle innehålla tre eller fyra klasser. I hvarje klass skulle
finnas »vise och käcke» lärare. Undervisningen skulle hvarje dag
börjas och slutas med bibelläsning, i synnerhet på söndagar och
helgdagar. Inga auctores obscoeni skulle läsas, utan endast goda
klassiska, såsom Terentius, Cicero och Virgilius. Äfven grekiska skulle
öfvas. Terentii och Aristofanes’ komedier skulle läras utantill. I
andra klassen börjades latintalandet. Lästiden skulle vara kl. 7—10
fm och kl. 2—5 em, men lärjungarne borde i hemmen arbeta
för »privata informatorer». Onsdags- och lördagseftermiddagar voro
fria. Julferierna räckte från den 16 December till den 8 Februari,
och sommarlofvet blott från den 3 till den 23 Juli. På
kroppsöfningar lades mycken vigt, i synnerhet bållspel och kägelslagning,
fäktning, dans, kapplöpning, voltigerande, samt rida, svänga med
pikar, uppställa trupper m. m., och till »kroppsöfningar» räknades
äfven schackspel.
Utom Johannes Matthiæ och den franske språkmästaren, voro
Jöran Olofsson Lilia (sedermera Stiernhielm) och Vilhelm Simonis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
