Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
GILLEN. SKRAN. GESALLSKAP
och är detsamma nästan typiskt eller som mest gällande för de
andra. De skilja sig vanligen endast i de punkter som särskildt
röra yrket. Sä till exempel bestämmer skomakarnes skrå (1474)
rörande mästerprofvet: att mästarsko är ett par manskor, ett par
qvinnoskor med »länka laska» och ett par innanbundna (vända?) skor
och ett par höga stöflar.
Lärgosse om tolf år må man försöka i en månad, gosse om
femton år skall pröfvas i fjorton dagar, och skall pilten gifva en tunna
öl till kompaniet, om han blifver stadd, hvarvid han dock får hafva
en gäst och sjelf skänka sin tunna. Skulle det under hand upptäckas
att skomarkargosse är oäkta född, afskedas han, och bötc den som
honom stadde.
Att icke alltid allmänheten blef så väl bemött i butikerna på
1400-talet, som i vära dagar, framlyser af den stadgan, att om
någon god man eller god qvinna, god sven eller jomfru eller deras
bud kommer i embetet och vill köpa skor, då skall honom eller
henne ej svaras annorlunda än väl och beskedligen, vid böter af ett
pund vax.
Skomakarne hade Markus Evangelisten till sin skyddspatron.
Murarnes (1487) och Smedernas (1479) skrån förete icke något
särdeles afvikande eller betecknande.
Guldsmederna voro ett förnämt sällskap i anseende till den dyra
råmaterien. »Ingen som sin egen man är i guldsmedsembctet skall
dobbla med androm i taverner eller ölhus», bjuder deras skrå från
början af 1500-talet.
Fig. 149. Tunnbotten.
Fr&n Ccdcrlundska vinkällaren under k. slottet.
Fig. 150. Tunnbindare-cmbetew signet.
I Nordiska Museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
