Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svar. Jag lopp väl hit med tvenne stutar; min goda åltgesäll säge mig hvaröfver
<tt välgjordt stufvelås inslutar; (gissas till alla frågor).
Altg. lluni kom han vidare hil?
Säg, hvaröfver ett iås är gjordt?
Hvad det bästa på en Jungfru är?
Hvad det starkaste uli verkstaden?
IIvar medelpunkt i veriden?
Ilvad det bästa på en qvarn?
Svar, Jag kom hit från Kongshatt, jag beder tag nu min granne fatt.
Åltg. vm min goda unggesäll hafva ett annat namn, så tage nu denna gesällstaf
-uti sin famn.
Svar. Denna gesällstaf att vidröra är jag än för slätt; jag måste nu först lära
mitt handi verk rätt, sedan är min ena hand intet krum, och den andra ej heller lam,
derfor tager jag gesällstafvcn intet an.
Åltg. Huru låter min goda unggesäll kalla sig, när den sköna damen frågar
efter honom?
Svar. Sköna damer lära intet fråga efter mig; har jag pengar, kalla de mig
Monsieur: har jag inga, kasta de mig trappan utför.
Altg. Huru låter min goda unggesäll kalla sig, när mästare, gesäller och
unggesäller fråga efter honom.
Svar. Mästrar, Gesäller, och Unggesäller ha väl makt att fråga efter mig. N.B.
Det ädla blod har försatt min Faders skatt, så när som en gammal hatt, den står
försatt på Rådhuskällarns dörr för tre öre. Vill min Åltgesäll mig trohet lofva, vill jag
honom densamma skänka till Nyårs gåfva.
Altg. Hans namn är all ära värdt; vi vilja det ofvan uppskrifva, der bönderna
hänga sina stöflar.
Svar. Jag tackar, hans namn bör ofvan öfver stå. Lef väl!
* *
#
Detta var klensmedsgesällernas handtverksordning 1771, hvilken
är tryckt ett par gånger med tyska originalet på ena och svenska
öfversättningen på andra sidan. Om det är infördt frän Tyskland
eller författadt på tyska här i Sverige veta vi ej, men skulle vara
böjda att tro det förra särskildt om föreliggande ordning, i hvilken
namnorden röja tysken. Att så icke alltid varit fallet framgår af
företalet till sadelmakarnes handtverksbruk som är tryckt endast på
svenska, i Stockholm, 1780.
»Näppeligen finnes någon nation, som icke högst värderar sitt
modersmål. Det hafver således ett samhälligt broderskap med
Em-betets goda minne beslutit att i fäderneslandet bortlägga det hit tills
brukade Tyska Handtverksgewohnheit och införa det på Svenska.
Hvar och en som vil besöka fremmande länder lärer sjclf vara
om-tänkt att göra sig kunnig i fremmande språk.
Öfversatt At Brukas Med /’ägnad».
Längre fram, på iSoo-talet, då ordensväsendet med dess hög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
