Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På gesällskapens festdagar fladdrade en fana utanför herbergets
fönster. Hvarje gesällskap hade sin egen fana, och vi lemna här
en afbildning af snickargesällemes (fig. 161). Att dessa fanor icke
alltid tillkommit endast såsom en prydnad kan man finna af t. ex.
skomakaregesällernes. Att det gesällskapet (»ogifta
skomakare-gesällskapet») under Gustaf II Adolfs och Kar! X Gustafs tider
bidragit till hufvudstadens bevakning, finnes i gamla handlingar
angif-vet. Då under Karl XII all handel och rörelse voro så godt som
afstannade, befaldes ogifta skomakaregesällskapet af regeringen att,
jemte borgerskapet, bestrida vakthållningen och om så päfordrades
bidraga till stadens försvar. Den i Oktober 1714 infann öfverste
Zeedtz sig hos gesällskapet och tillsade på »höga öfverhetens
ordination», att gesällerne skulle välja sig officerare, hvarpå de med cn
mun till sin kapten utvalde mäster Wilhelm Breving. Sedermera
valdes ock löjtnant och adjutant. Den sist nämde hette Bång och
var gesällskapets exercismästare.
Skomakaregesällerne bildade således ett särskildt kompani, för
hvilket anskaffades en fana som kostade 543 daler 6 öre k:mt, en
den tiden ganska betydlig summa. Dess utom måste gesällskapet
i hvarje månad sammanjkjuta ej ringa belopp för vaktgöringens
bestridande, i hvilket ändamål en s. k. kompanilåda inrättades.
Vakthållningen upphörde sedermera, men fanan bibehölls och utsattes
från något af herbergets fönster på gesällskapets högtidsdagar,
Annandag påsk och Mikaelidagen, kl. 4—6 e. m., dervid »harmoni- och
fältmusik» uppfördes.
År 1794 ersattes den af tiden illa åtgångna fanan med en ny
som kostade 64 rdr 16 sk. b:ko, af blått taft och med Sveriges
vapen inom två lagerkransar under kunglig krona. Nedanför vapnet
syntes den gamla kejserliga romerska krönta örnen. I hvart och ett
af de fyra hörnen fans Karl XII:s krönta namnchiffer. Allra öfverst
prålade i gyllene skrift:
Sii pro bus, sit felix, tit Magnus ille lator AquiUz.
Latin skulle det vara, till och med på en skomakarefana.
År 1824 förbjöds att hänga ut fanan, hvilket djupt smärtade
gesällskapet, som ingick till konungen med underdånig ansökan, att
det åter måtte tillåtas att låta fanan visa sig under ett par timmar
Annandag påsk och Mikaelidagen, hvaremot gesällskapet afsade sig
allt tillstånd att efteråt få anställa dans eller andra lustbarheter. Denna
ansökan var undertecknad på ogifta skomakaregesällskapets vägnar
af C. Gillberg och G. F. Daltl, ältgesäller.* Om ansökan beviljades
* Ofvanstående iir hemtadt ur Stockholms Dagblad för Maj 1S25, men bladet har
icke angifvit källan till sitt meddelande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
