Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3/2
BORCERSKAPET
Äfven arkitekter kommo in i magistraten, såsom Jean de la
Vällde som vardt borgmästare 1671 och hof- och stadsarkitekt 1681,
Nikodemus Tessin d. ä., som vardt rådman 1667, och Göran
Adel-crantz, också hof- och stadsarkitekt, hvilken upphöjdes till
borgmästare 1718.
Underligt nog, skola borgmästaren Olof Svart samt rådmännen
Clement Rentzel och Eric Ericson i Gustaf den förstes tid hafva nyttjats
som flaggmän (eskaderchefer) på rikets flotta*. Af samme konung
användes magistratspersoner också i kinkiga diplomatiska uppdrag,
såsom då borgmästaren Anders Simonsson jemte ståthållaren Gudmund
Pehrsson skickades att underhandla med de upproriska
småländin-garne. I dylikt uppdrag afsändes också borgmästaren Björn Björnsson
till de upproriske dalkarlarne.
Många med samma namn och i slägt med livar andra finner
man i förteckningen öfver magistratspersonerne. Bland dem voro
herrarne Törne, af hvilka ej mindre än fem beklädt
borgmästare-embetet, nämligen Olof Törne, som vardt borgmästare 1612, hans
son Hans 1650 och dennes söner Michael 1683, Olof 1694 och
Nils 1699.
Bland magistratssekreterarne hafva ock funnits många märklige
män, först och främst Olaus Petri, som 1524 tillträdde sysslan,
innehade henne i flere år och samtidigt var kyrkoherde i Storkyrkan.
För det handlande och handtverksidkande borgerskapet var det
en eftersträfvad utmärkelse att komma in i magistraten. Bland de
sedermera s. k. »illitcrate»** rådmän i gamla tider gjorde en och
annan sig ryktbar, t. ex. Olof Larsson, hvilken S:t Olofs kapell (nu
Adolf Fredriks kyrka) hade att tacka för sin fullbordan och som
efter honom uppkallades. Denne Olof Larsson föddes 1592 i
Söderköping af fattiga och ringa, >dock ärliga och kristliga» föräldrar.
Vid tolf års ålder kom han till Stockholm, der han gaf sig i skola,
»sökande sitt underhåll med sjungande vid andras fönster och
dörrar». Sedan han dermed fortfarit i tre är, började han tjena hos
hederligt folk, som ej långt efter »i betraktande af hans
beskedlighet» hulpo honom att varda sin egen och försträckte honom medel
att börja handel. Han företog flera handelsresor samt for med sina
varor till svenska hären under Jakob De la Gardie vid Stora Nov-
* Tornquist: Utkast till Svenska flottans sjötåg. Sthlm 17SS. »Märkligt är»,
säger Tornquist, »att sådane cmbclsmän den tiden voro flaggmän ; men i samma mån som
sjövetenskapen tillväxte, aftog denna deras höghet, så att på det stora skeppet Makalös
var borgmästaren skeppare, hvilken syssla likväl den tiden var af mera anseende än nu».
•• Den siste icke lagkunnige eller s. k. »illitcrate» rådmannen var hattstofieraren
Sjöberg, som afled 1874.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
