Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flottan, bestående af 45 skepp med 1,9c» mans besättning och sökte
med ett antal »snäckor» att tränga sig fram genom bommen vid
Saltsjön. Dä samlade sig borgarena, drogo ut mot danskarne och
gjorde starkt motstånd. Fienden slogs vid Käpplingeholmen och
flydde ända till södra Stäket, återkom dock ännu en gång till
Norrmalm, men fördrefs då helt och hållet, enligt hvad
Rimkrönikan förtäljer.
Tio år derefter hjelpte Stockholms borgare ännu en gäng sin
konung mot danskarne, gjorde med all sin styrka ett lyckligt
utfall och besegrade fienden på Riddarfjärdens is. Då var glädje i
staden, dock blandad med många borgarfamiljers sorg, ty ett stort
antal af Stockholms tappre försvarare hade stupat under stridenv
Afven i slaget på Brunkeberg 1471 var Stockholms borgetskap
verksamt. Någon riktig ordning såsom väpnad trupp tyckes dock
icke liafva funnits, allra minst under de tider, då ofrcd icke rådde
på orten. Mot slutet af 1500-talet märkes likväl en ansats att ordna
borgerskapet för militära ändamål. I stadens Tänkebok för 1593
finnes pä den 15 Augusti antecknadt, att qvarter för konungens
mcd-följe utsågs (det var vid Sigismunds återkomst från Polen) samt
likaledes hofvidsmän och fänrikar for borgerskapet. Två fanor
(fan-ickor) af siden skulle beställas för borgerskapet; en tredje fana
skulle köpsvennerne beställa, och en fjerde skulle de på Norrmalm
beställa till sitt folk och sjelfve utse höfvidsman, fänrik och
qvarter-mästare. Den 23 Augusti skedde borgerskapets »munstring» på
Gråmunkeholmen. Der såg man mycket folk utrustadt, sä att ingen
hafver ment, att så månge värhaftige män skulle finnas i
Stockholms stad. Samma år hölls en parad vid Sigismunds intåg.
Ungefär samtidigt stadgades om vakthållningen för ordningens
bevarande under vanliga förhållanden. Att staden redan tidigt höll
sig lejdt manskap till denna ordningsvård tycker man sig finna, ehuru
något bestämdt förordnande derom väl icke utgafs förr än 1594. I
allmänna ordalag talas derom vid några tillfällen, såsom då Göran
Persson, »kungl. maj:ts prokurator och sekreterare», den 21 April
1568, kom jemte Anders Sigfridsson upp i rådstugan och bland andra
ärenden som förhandlades aflemnade ett tillkännagifvande, efter
hvilket borgerskapet hade att rätta sig, nämligen att ingen borgare skulle
försumma sin vakt vid den ed han svurit konungen. Men derjemte
hette det, att hvar och en skulle vara förpligtigad att skaffa gode
och duglige karlar, som i vakt gånga skulle och icke dräng eller
gubbar, som dittills skedt var. »Och ho sina vakt härefter
försummar, den skall kämnären taga och föra på slottet till stadsfoughten,
och der skulle saken förlikas».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
