Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under vanliga tider öppnades stadsportarne kl. 4 f. ra. och
stängdes kl. 8 e. m., då vakten gick ut, men då ofred eller
åtminstone oro var på färde, öppnades portarne, så väl den norra som
den södra, först kl. 6 f. m. och stängdes redan kl. 7 e. m. 3Den
som hafver något att förrätta, må dess förinnan beställa sitt ärende»,
heter det i rådhusrättsprotokollet for den 16 November löot.
Om vakthållningen för militära ändamål och för polissyften i
äldre tider var sammanblandad och i bägge afseenden lagd på
bor-gerskapet personligen, tyckes detta dock hafva upphört åtminstone i
förra hälften af 1600-talet, om icke förr, och Stockholm fick en
ordentlig stadsvakt. Med denna komma vi att sysselsätta oss, när
vi hunnit till kapitlet om polisen.
Öfverstäthällaren Schering Rosenhanes relation om Stockholms
slotts och stads tillstånd, år 1663, upplyser, att borgerskapet då
bestod af femton kompanier, af hvilka fyra i staden, sju på norr och
fyra på söder, med deras kaptener och officerare. Då fans äfven
ett kompani till häst af 119 unge borgare. Öfverbefälhafvare var
skotten, öfverste Wilhelm Barclay, som 1652 utnämdes till
stadsmajor och afled 1676. Major 1663 var Rudolf Roland. Hela den
då vapenföra styrkan af borgare och deras drängar utgjorde 2,328
personer.
En bilaga till ofvan nämda relation innehåller en skildring af
tillståndet inom den väpnade borgaretruppen förr än ordinantierna
till-lämpades. Deraf finner man bland annat, att cn stor oordning »inritat
sig hos somliga af borgerskapet», i det de, då befallning gifvits att
inställa sig i gevär vid hvar sin fana, »sig alldeles motvilligt absentera,
undantagande sig den borgerliga pligt, hörsamhet och lydno, som andra
skäligen sina förmän bevisa». Somliga instälde sig först en half dag
efter det trumman gått och marscherade med den största »confusion»,
utan all order, med buller och ett otidigt skjutande, icke ens aktandes
sina officerares förbud eller »commendo». Somliga öfverlastade sig
så med dryck, att de gjorde sig sjelfva och andra skada och, hvad
»slemmast» var, vanärade sina medborgare.
För att göra ett slut pä sådana oordningar utfärdade
öfverstät-hållaren jemte borgmästare och räd vissa förhållningsregler.
Kaptc-nerne skulle dagen före hvarje »munstring» derom tillsäga sina
under-hafvande, hvilka skulle båda korporalerne. Trumman skulle röras
blott tre gånger, två för att samlas och en till marsch. Skulle någon
så groft förse sig, att officerarne deraf funne sig högligen besvärade,
skulle sådant på vederbörligt rum upptagas och examineras, och den
skyldige straffas af mönsterherrarne och officerarne. Om officerarne
förgingo sig mot hvar andra, pliktades 20 daler. Inga skott fingo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
