Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
siste stadsmajoren, sjelf ett ända in i sena ålderdomen alltid ungt
exemplar af gamla Stockholm, har gått till hvila. Den siste
rytt-mästaren (lärftskramhandlaren L. Groll) tog afsked i88t. De
militära titlarne nämnas icke längre tillsamman med de borgerliga
yrkena, och man far nu mer icke höra en bodhandlares eller
handt-verkares hustru kallas majorska eller kaptenska, såsom bruket var
ännu för tretio år sedan.
* *
«
Om rådhuset och den der utanför liggande platsen i stadens
äldre tider voro sjelfva kärn- och hjertpunkten för det borgerliga
lifvet i dettas allvar och förströelse, under tunga dagar och lätta
ögonblick, så har ett annat hus under det sist förflutna århundradet
varit lika betydelsefullt, och det är börsen. Han ärfde tomten efter
rådhuset och med denne ärfde han också en del af rådhusets vigt
för borgerskapet. Men derjemte fick börsen en uppgift som
rådhuset egentligen icke kände till, att vara ett reglerande af stadens
större köpmansförrättningar och ett uttryck för stadens storhandel.
I gamla tider, då Stockholm var, enligt Olof v. Dalins uttryck,*
likt en liten utländsk by med en mur omkring, var omsättningen i
varor naturligtvis ganska ringa, och när handeln tillväxte, låg han,
såsom vi här ofvan nämt, redan i händerna på hanseaterne. Stockholms
egna köpmän behöfde icke något särskildt hus för att öfverenskomma
om sina förrättningar, och äfven i det ändamålet fick Stortorget göra
tjenst som öfverläggningsplats och nyhetsmarknad.
En dag väcktes på Stortorget stor uppståndelse genom
underrättelsen, att nu vore all sjöfart på utländska orter med de vanliga
små farkosterne och skutorna förbjuden. Det var en stark väckelse
att tänka på omedelbara handelsförbindelser med platser utom
Östersjön och ett tecken, att regeringen ämnade helt och hållet bryta
med Ltibeck. Till Vesterhafvet kunde de små farkosterna ej gå och
derför skulle de aflysas. Stockholm började skaffa sig större och
tjen-ligare fartyg, och samtidigt beslöt man, under Gustaf den förstes
regering, att upphöra med all handel med hansestäderna utmed
Östersjön, hvilket naturligtvis gjorde lubeckarne ursinnige och nog gaf
anledning till ett och annat stormigt uppträde på torget, der hanseater
aldrig saknades. Men detta var kanske också den första egentliga
början till Stockholms börs.
Redan år 1557 kunde man på den vanliga samlingsplatsen med
I åminnelsetalet öfver erkebiskopen Eric Bcnzclius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
