Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning och stadga, hvarefter alla de som tanka njuta genomfarten i
den nybygda Slysan* mellan Södermalm och Staden sig hafva att
efterrätta».**
Ännu såg man icke till någon börs i Stockholm. Man träffades
fortfarande på Stortorget och gjorde upp affärer. Men handeln
tillväxte, och man ville ej längre nöja sig med sådana inrättningar som
t. ex. stadens klädeshus, en byggnad vid Svartmunke- (nu Bennicke )
brinken, hvilken ursprungligen var en gemensam upplags- och
krambod, den enda som fans i staden, men som sedan tyckes hafva hyrts
ut åt enskilde handlande, af hvilka tolf der hade sina bodar och
magasin och för dem betalade hyra till staden, under det stadstjjnarc
:hade två våningar inne fritt».
»ICompaniernes» tid kom. Redan 1614 inrättades
Köpehandels-kompaniet, som af Gustaf Adolf fick privilegier, skepp och kanoner
och skulle ensamt hafva rätt att köpa och skeppa ut all råkoppar,
men 1625 gick upp i General-Söder-Handelskompaniet som fick
privilegier på att handla på Afrika, Amerika och Magellanika. Ett
nytt Kopparkompani, ett Skeppskompani, två till och med, ett
Tjäru-handelskompani och ännu flera »kompanier» uppstodo. En
kom-missionsförrättning i stort skulle General-Faktorie-kontoret i
Stockholm vara.
De allra flesta af dessa »kompanier», som skulle drifva affärer
i stor skala, uppstodo i förra hälften af sextonhundratalet.
General-Faktorie-kontoret inrättades 1666. Året derpå anbefaldes staden att
bygga en handelsbörs, hvilken då ansågs oundviklig. Det år 1662
inrättade köpmanspillet, som skulle samlas under öfverståthållarens
och magistratens ledning och reglera Stockholms handel, tycktes
icke hafva uppfylt hvad dermed åsyftades. En ordentlig börs,
såsom i väl ordnade handelsstäder, vore af nöden, hette det, och denna
måste hafva sitt eget hus. Byggnaden kom likväl icke till stånd på
ännu hundra år.
Flere platser föreslogos. År 1667 skulle byggnaden läggas vid
Jerntorget, hvarifrån jernvågen, några år förut, flyttats till
stadsgraf-ven söder om slussen. I börshuset skulle då läggas bank, packhus,
frakt- och tolagskammare, men något sådant hus uppstod aldrig på
den platsen. Ett annat förslag gälde södra sidan af Stortorget och
hela det qvarter som innefattas mellan torget, Svartman- och
Skomakaregatorna samt Tyska brinken. Ej heller detta gick i
verkställighet. Börsen fortfor att hällas i fria luften.
• Slussen, först uppförd af trä, men reparerad 1642 och murad med
holländsk klink.
•• Stockholms Stads Ordinanticr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
