Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en obelisk af svenska stenarter, förädlade af svenska Ilander, till
efterveriden öfverlemna sina tänkesätt for Stockholms borgerskap.
Men Gustaf rycktes bort, och det var Gustaf den fjerde Adolf som
inlöste faderns löfte, fastän detta just icke gick synnerligen fort.
Först nära sex år efter den nyss nämda kungl. propositionen
af-läts ett kungl. bref till öfverståthållaren, att denne skulle bestyra
om obeliskens förfärdigande och uppsättande. Platsen skulle vara
på Adolf Fredriks torg. Denna plats ansågs dock sedermera
mindre lämplig, och i Juni 1798 började man lägga grund till
minnesvården på ett helt annat ställe, på Slottsbacken mellan
Indebetou-ska huset, Storkyrkan och slottet.
Den 3 Oktober 1800 aftäcktes obelisken och öfverlemnades af
Gustaf den fjerde Adolf till borgerskapet, och på dettas vägnar
förklarade öfverståthållaren, att borgerskapet med stor undersåtlig
tacksamhet mottog denna minnesvård. En beskrifning af denna för alla
stockholmare och andra som besökt hufvudstaden’ väl kända obelisk
anse vi öfverflödig. Vi vilja endast erinra, att på densamma finnes
Gustaf den fjerde Adolfs namn, hvilket icke står att läsa på något
annat offentligt minnesmärke i Stockholm. När Gustaf Adolf var
afsatt, skyndade man att utplåna hans namn hvar det på offentliga
platser påträffades, men på obelisken lemnades det orördt.
Då Norrbro fullbordats, under Gustaf den fjerde Adolfs senare
regeringsår, upprestes till minne af det lyckligt slutade arbetet en
sten vid södra ändan af bron, nedanför Lejonbacken, och man skulle
nog tycka, att ett sä stort byggnadsverks fullbordande fortjente att
med någon minnesskrift utmärkas; men stället var illa valdt, hette
det, och så väl derför, som af andra kända orsaker, såsom P. R.
Ferlin säger i sin »Stockholms stad», togs stenen bort efter
regementsförändringen 1809. Hvart han tog vägen hafva vi icke
kunnat utransaka. En uppgift är, att denna sten lades under ett af
brohvalfven; en annan har sagt, att han flyttades till Almare-Stäke
och står der ännu, fastän med förändrad inskrift; men åtminstone
den senare uppgiften är icke sanningsenlig. Den sten som står vid
Almare-Stäke, invid den gamla landsvägen och bredvid det ställe,
der landshöfdingen grefve Samuel af Ugglas, hvilken äfven varit
öfverståthållare i Stockholm, lät bygga en bro öfver sundet, är
visserligen också upprest såsom ett minne från Gustaf den fjerde Adolfs
regering, men har ingenting gemensamt med Stockholms borgerskap
och Norrbro.
Inskriften på Stäke-stenen är nu: Por beqvämligare dfverfart
bygdes denna bro år 1804. af grefve Samuel af Ugglas. Den
ursprungliga inskriften är utplånad och öfvertäckt så godt sig göra låtit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
