Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utställningarna pä sin del och utvecklade dervid en alldeles
utomordentlig verksamhet.
I talarestolen uppträdde en afton en mörklagd nian och höll
ett föredrag om Virgilius, då denne för den kejserliga familjen i
Roma läste upp en stump ur Aeneiden. Det var ämnet för
pris-täflan i malning det året i konstakademien. Föreläsaren var lektor
Rabe, konstnärsgillets d. v. ordförande. Efter honom ilade en ung
herre upp i katedern och kritiserade Hyltén-Cavallii skådespel
»Dacke-fejden>.
Det var magister S. A. Hedlund, verksam deltagare i unga
Stockholms allvarliga och glada förehafvanden. »Dackefejdens»
upp-hofsman hörde noga på och vardt sedan granskaren ingalunda
svaret skyldig.
Och den der långe, något framåt lutande herrn, som talade om
teater och skådespelarkonst, det var Lars Hierta, då ännu
»Afton-bladsfurste». Och så hade vi Onkel Adam, som var ordförande ett
år, och rektor Siljeström och unge Sohlman eller »Sohlberg» såsom
A. A. Afzelius envisades att kalla honom. Blanche var naturligtvis
alltid med, och G. H. Melin, Herman Bjursten, Knut Bonde, Elias
Sehlstedt, W. F. Dahlman, Qvarnström och — alla de andra.
Hyltén-Cavallius var längsta tiden af alla ordförande, först 1848,
—49 och sedan 1850—52, men så hade han flyttat till Årsta holmar
och tyckte sig ej längre vara stockholmare, ty de holmarne ligga
långt ute i Årsta-viken, och det är redan ett godt stycke på väg
till Brasilien, dit han sedermera begaf sig som svensk-norsk charge
däflaires. Han kunde då ej längre vara ordförande borta vid Clara.
Efter Hyltén-Cavallii första afträdandc, intogs ordförandcplatsen af
G. H. Mellin, efter det andra af Axel Emanuel Holmberg, den
bekante fornforskaren och jätteskepnaden, en af konstnärsgillets mest
nitiske och glade ledamöter.
Såsom vice-ordförande verkade Siljeström, Hedlund, Jolin och
Sohlman. Sekreterare voro under kortare tid Nils Ignell, teologen,
Blanche och J. G. Carlén, men allra längst kongl. sekreter Willi.
Malm.
Bland dem som trakterade med strängaspel var d’Aubert,
violinisten, och Oskar Ahnfelt, den »kristne trubaduren», som
åtminstone en gång gaf konstnärsgillet ett guitarr-solo till bästa.
Opera-sångarne Strandberg, Wallin, Dahlgren m. fl. samt skådespelarne
Dahlqvist, Sundberg, Jolin och några andra af deras kamrater bjödo
på teatraliska föreställningar, hvilka för öfrigt också sköttes af
dilettanter. Uddman sjöng Belimanssånger och höll glädjen vid lif
till långt in på natten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
