Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bland sammankomster som särskildt fäst sig i minnet var den
som hölls den 22 Februari 1848, hvilken omnämnes af Arvid
Ahn-felt, i synnerhet för att den politiska meningsyttring, som dä förekom
i verser af J. G. Carlén och F. T. Jederholm, ådrog sig
uppmärksamhet och ogillande på allerhögsta ort, men som förtjenar att äfven
för öfrigt anföras såsom ett prof pä livad konstnärsgillet kunde
åstadkomma.
Omkring 200 ledamöter hade infunnit sig, Konstutställningen
var anordnad af litografen A. Salmson och bestod af 30 äldre och
nyare taflor, de flesta tillhörande posttjenstemannen Th. Kihlberg.
Bland andra stycken uppmärksammades ett som var måladt af den
då tjuguårige varfstimmermannen Cedergren. På bordet voro
framlagda tjugufyra dekorationsmålningar, föreställande väggar och tak
till rum, smakfullt tecknade och med mycken noggranhet utförda i
limfärg af den då nyligen hitkomna danske dekorationsmålaren S.
Wagner.
Dess utom hadc man utstält utländska, uppstoppade fåglar
äfvensom en större tafla, sydd i tapisseri af mamsell Rosalie
Berg-nehr, föreställande Judith med Holofernes’ afhuggna hufvud.
Sedan utställningen ansågs vara tillräckligt beskådad, anmodades
gillet af värdarne, bokhandlaren Albert Bonnier och kapten Malte
Roos, biträdda af löjtnant Nyström (kallad Cujus), * att taga i
betraktande den af Wilhelm Davidson i stora salongen föranstaltade
utställning, hvilken bestod af en förträfflig, fastän anspråkslös
aftonmåltid.
Efter måltiden föreslog ordföranden, Hyltén-Cavallius,
konstnärsgillets skäl, hvilken ledsagades af en fyrdubbe! sängqvartett.
Derpå uppträdde vice ordförande, magister Hedlund, och läste upp
några verser af ett gladt innehåll. Sedan föreslog G. H. Melin en
humoristisk skäl för den • moderne, af alla värderade mamsell Konst ,
som dock råkat ut för en näsvis fransman vid namn Tendens. Den
senare togs i försvar af dr Wetterberg, hvilken föreslog en skäl
för konstens obefläckade aflelse. George Stephens talade för
tan-karnäs Iefvande sammankomst, medborgarnes och vetenskapsmännens
fria gillen, för tryckfrihet och tendensromanen, som han ville kalla
den sociala sagan. Kemisten, magister Bahr talade för saltet — det
andliga saltet. Magister Schiick föreslog en skål för Sveriges
qvin-nor. J. G. Carlén talade för Danmark, hvilken skål besvarades af
grosshandlaren Hans Bay. Magister Jederholm manade i glödande
verser att dricka för nationernas lagbundna frihet.
• Dog som justerare af mSlt och vigter i Göteborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
