Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOM MUNI K A TI ONE R
516
sedan 1833 understöd af postmedlen, först till 6,000 rdr och sedan
till 8,000 rdr banko årligen. Detta bolag underhöll person- och
pa-ketforsling mellan Stockholm och Helsingborg, öfver Vesterås,
Örebro, Venersborg och Göteborg, hvilket ansågs som ett ofantligt stort
framsteg i samfärdsel. Hvarje tisdags och lördags morgon kl. 6
afgick diligencen från n.o 5 Clara Södra Kyrkogata (nu Normans
boktryckeri), och efter fem dygn var man framme i Göteborg.
»Det går fort att resa nu för tidens, sade man, då man talade
om diligencen. »Och inte är det så dyrt häller.»
Man fick betala 33 rdr 16 sk. banko, således 50 kronor, för
täckt plats mellan Stockholm och
Göteborg. Nöjde man sig med
att sitta utanpå vagnen, kostade
platsen 25 rdr banko.
Snart kom också diligencefart
till Upsala, i början två, sedan
fyra gånger i veckan. Vagnen
afgick först från Kastenhof,
sedan från n:o 5 Clara Södra
Kyrkogata och slutligen från n:o 29
Drottninggatan. Afgiften var 4
rdr banko i vagnen och 3 rdr 16
sk. bredvid kusken frän Stockholm till Upsala, men från Upsala till
Stockholm reste man för 16 sk. banko billigare.
Diligencerna fortforo att jemte gästgifvareskjutsen forsla folk
från och till Stockholm ända till dess jernvägarna ätogo sig det
besväret.
Olof Rudbeck omtalar redan på 1600-talét i förbigående
roddarpigor som på båtar öfverförde ungkarlar och jungfrur till Djurgården
I början af nästa århundrade äro taxor utfärdade, och roddarelagct
får sina särskilda privilegier. Båtarne kommo småningom i ego hos
äldre qvinnor, hvilka antingen sjelfva eller genom andra af samma
kön besörjde rodden, och namnet roddargummor, senare
roddare-madamer, vardt det allmänna.
Den som minnes Fredmans epistel, n:o 33, om fader Movitz’
öfverfart till Djurgården, kan göra sig en föreställning om det
rörliga lifvet vid en roddartrappa i Stockholm på Bellmans tid.
År 1770 klagas öfver roddarbätarne till Djurgården; man fann
det svårt att ofta antingen brännas af solen eller blötas af regn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
