Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kap. XVIII.
Polis.
Gator och rännstenar. — Kyrkogårdarne betesmarker. — Svin och smuts. —
Renhållning. — Gatulysning. — Dricksvatten. — Salupolis. — Fattigvård. —
Oordningar och slagsmål. — Polisen får eget forum. — De äldste öfverståthållarne.
— Poliskammaren och polismästarne. — Daldansen, Fersens mord, oroligheterna 1838
och 1848. — Gåsmarsch. — Missdådare, galgar och bilor. — Jacob Guntlack. —
Lasse-Maja. — Breitfeldt. — Lagerstråles mord. — Kopparmatte och kåken. —
Spanska fiolen, stocken och skampallen. — Fängelser. — Rosenkammaren och Hvita
hästen. — Gevaldiger, korfvar och paltar. — Passväsendet.
Någon poliskammare fans icke i Stockholms äldre tider, och
i de äldsta fans väl ej någon polis alls, någon som tillräckligt
kraftigt höll reda på den offentliga säkerheten, bevarade sundheten,
motarbetade tiggeriet, tog vård om de fattiga, tyglade sjelfsvåldet
och gaf trygghet åt den fredlige och laglydige medborgaren.
Lagar och förordningar saknades icke, men de inverkade
sannolikt icke mycket på allmänheten och tillämpades ej alltid af
myndigheterna. Staden hade visserligen ett råd, och vi hafva redan i det
föregående nämnt något om detta, hvilket egde både dömande och
verkställande myndighet samt plägade utfärda ordningsstadgar, som
lästes upp från rådstugans burspråk; men ordningen var likväl af
klenaste art.
Dråp förekommo ej sällan på öppen gatan midt på dagen, och
nattliga oordningar slöto ofta med blodiga slagsmål och manspillan.
Om säkerheten till lif och lem ej var synnerligt stor, var säkerheten
till egendom väl ej mycket större. Huru det stod till med
sundheten hafva vi i ett föregående kapitel omtalat.
Gatorna voro i äldsta tider icke stenlagda, och det antages, att
stenläggning på stadsgator icke kommit åtminstone i allmännare bruk
här i norden förr än omkring 1500. I stenläggningens första skede
tyckas hafva funnits två rännstenar, en vid hvardera husraden, men
sedan lade man rännstenen midt i gatan, till dess man åter antog
det första systemet. Ända in till för icke länge sedan kunde man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Jan 15 17:12:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gsthlm/0570.html
