- Project Runeberg -  Gamla Stockholm. Anteckningar ur tryckta och otryckta källor /
561

(1882) [MARC] [MARC] Author: Claës Lundin, August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

brunnen på inre stallgården. Deremot befans, att Tyska brunnen,
vid Svartmangatan, Worsterbrunnen vid Skärgårdsgatan, midt mot
Trivialskolan, Stortorgsbrunnen och Hötorgsbrunnen egde mindre
godt vatten, och sämst af alla var brunnen på Barnhusgården.

Fram mot medlet af vårt århundrade ansågs Södermalmstorgs-(Brunsbacks)brunnen
fortfarande vara den bästa i hela Stockholm, och
af den hemtades till helsovattens beredning för Carlsbader-brunnsinrättningen
vid Carl XIII:s torg. Öfriga brunnar på Södermalm
ansågos deremot hafva ett sämre vatten än de som funnos på Norrmalm
och äfven i »Staden». På Adolf Fredriks torg funnos tre brunnar, i
Maria Brunnsgränd (nu Bellmansgatan) en, vid Nytorget en, o. s. v.

På Norrmalm hade Brunkebergsbrunnen det bästa anseendet.
Han upptogs 1795, då »Smedgate-brunnen» igenlades. Den senare
fans i skärningen af Norra Smedjegatan och Herkules backe, nära
krogen »Krypin».[1] För öfrigt funnos brunnar på Castenhofsgården,
på flera ställen vid Drottninggatan och af dem den bästa i
Filénska egendomen, fordom Hårlemans, (nu n:o 88) samt på
Hö- och Oxtorgen. Äfven på begrafningsplatserna hade man brunnar,
från hvilka dricksvatten hemtades, t. ex. från brunnen på Johannis
kyrkogård, hvilken, enligt hvad Elers uppgifver, från urminnes tider
nyttjades af de kringboende och som 1762 rensades, stensattes och
omgafs med ett jerngaller.

I staden inom broarne ansågs brunnen vid Österlånggatan midt
emot Brunnsgränden hafva det bästa vattnet, med undantag af
brunnarne i kungl. slottet. »Nordströms brunn» vid Baggensgatan,
omnämd i kapitlet om skolorna, ansågs duglig, likaledes brunnen i
skomakareembetets hus vid Slottsbacken och Gamla banko-brunnen
på gården vid då varande dragonstallet vid yttre borggården, samt
tidtals Stortorgsbrunnen. Deremot hade Tyska brunnen (förbättrad
1787) fortfarande dåligt rykte om sig.

Kungsholmen och Ladugårdslandet ledo fortfarande brist på
brunnar med dugligt dricksvatten, men brunnar med ohelsosamt
vatten funnos på många ställen i dessa stadsdelar, liksom i öfriga
trakter af Stockholm. Vattnet från dessa farliga brunnar begagnades
likväl i många hus till dagligt bruk, och då sjukdomar deraf
uppstodo, tillskrefvos dessa helt andra orsaker.


[1] Med samma namn hafva flera krogar i Stockholm funnits, bland andra, den
genom Fredmans epistel n:o 23 bekanta vid Jerntorget, från medlet af 1600-talet, och
som fans ännu på 1860-talet. »Krypin, vid Herkules gatan låg der spegelfabrikör
Svanbergs hus (n:o 5) nu står. I huset bredvid, der Hôtel Kung Carl nu reser sig,
låg i ett litet hus med trätrappa utanför en krog som på folkspråket kallades »Lusasken»,
och närmast söder om denne, i n:o 8 Malmtorgsgatan, krogen »Hvita låret».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:12:14 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gsthlm/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free