Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
folkhop drog ut till Kungsholmen och krossade fönsterrutorna hos
sprutfabrikören Sjöberg vid Gamla Kungsholmsbron. Den bekante,
nitiske polisgevaldigern Jsederin fick ej heller hafva sina glasrutor i
fred. De politiska åsigterna voro således icke åtminstone ensamt
bestämmande vid fönsterinslagningarna. De voro det lika litet på
söndagen, den 19, då en hop pojkar plundrade konditor August
Davidssons butik vid Drottninggatan och smorde sig med alla hans
tårtor och karameller. Då måste polismästar Bergmans fönster också
släppa till sina rutor.
På söndagsaftonen gick det ännu hetare till. Då sköto
soldaterna skarpt i Storkyrkobrinken och på Vesterlånggatan, ned åt
gränderna till Nygatan. Det var en ganska obehaglig afton som
väckte oro och ängslan hos Stockholms fredliga invånare. Långt
in på natten hörde man gevärsskott återljuda i de smala gatorna.
De som stupade för soldaternas kulor voro kaptenen Livin,
löjtnanten Benzelstjerna, skomakargesällen Westberg, arbetskarlen
Nordblad, förre stadssoldaten Wahlqvist, bomullsväfvaren Fritze,
tullvaktmästaren Lindberg. På serafimer-lasarettet afledo af sina sär
en bleckslagargesäll, fyra bagarelärlingar och tre arbetskarlar. Ett
icke ringa antal sårade tillfrisknade sedermera.
Mångfaldiga voro de historier som förtäljdes frän dessa
marsdagar. Bland andra erinra vi oss en, som påstås vara fullkomligt
sanningsenlig. En snickaregesäll hade fatt ett skottsår i ena benet
och fördes in pä Herberts rakstuga, belägen i en utbyggnad på ett
hus i Stora Grämunkegränd, midt för Vesterlånggatan. Under det
en barberare var sysselsatt att förbinda den sårade, hvilken satt på
en stol, inträngde en gevärskula genom dörren, snuddade förbi
bar-beraren och stannade i snickarens dittills osårade ben.
Af garnisonen uppgäfvos sjutionio man vara sårade genom
stenkastning, och många polisbetjenter hade också träffats af de stenar
som slungades från folkhoparne.
På måndagen, den 20 Mars, mottog kungen flera deputationer,
såsom af bondeståndet och af borgerskapets femtio äldste, anförde
af sin ordförande, mälareäldermannen Gustafsson, hvilka uttryckte
sitt ogillande öfver oordningarna. Ett hundra af Bildningscirkelns
ledamöter förklarade sig vilja förena sig med öfriga välsinnade
medborgare till lugnets återställande. Ett slags »frivillig räddningskår»
bildade sig för att hjelpa myndigheterna, och på måndagsafton, då
folket åter skockade sig på flera ställen, men dä man endast
pratade, voro dessa frivillige ganska nitiska i sina försök att öfvertala
folk till att gå hem och lägga sig. De gingo i sin fosterländska
ifver till och med så långt, att de ledsagade hem flera af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
