- Project Runeberg -  Fädernas gudasaga m.m. /
74

(1906) [MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Tradition: Myths, Tales, Songs
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fädernas gudasaga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Färden gick snabbt, men med blixt och brak, ty Tor var
i sin bruddräkt icke vid bästa lynne. När Trym såg dem
komma, befallde han sina jättar att bona sal och bänkar
och duka bord. »Mycket har jag som fröjdar mitt hjärta,
rika skatter och många smycken, kor med guldhorn och
svarta oxar; Fröja allena saknade jag. Fören nu in i
salen Fröja, min brud, dottern af Njord från Noatun!»
Så skedde med högtidlighet. Tidigt på aftonen satt man
kring bordet vid fyllda fat och dryckeshorn. Bruden satt
vid jättehöfdingens ena sida, och Trym såg förälskad på
henne; å andra sidan hade han brudtärnan. Men
förvånad vardt Trym öfver Fröjas matlust. Tor förstod sig
icke på att vara behagsjuk. Han åt ensam upp en hel
oxe, åtta laxar och alla de sötsaker, som uppdukats för
fruntimren, och han sköljde ned det med tre mål mjöd.
Trym hviskade till brudtärnan, att han aldrig i sin lefnad
sett en ungmö äta och dricka så mycket på en gång.
Loke sade det vara väl förklarligt, ty Fröja hade så
längtat till Jotunheim, att hon hungrat och törstat i åtta
dygn. Längre fram på aftonen ville Trym kyssa sin
utkorade. Han lutade sig emot henne under det fina
brudfloret, men flög häpen tillbaka och sade till brudtärnan:
»Hvad Fröjas ögon kunna ge skarpa blickar! Det var
som brann det eld i dem!» »Det är varmaste
kärlekseld», försäkrade Loke, »hon har trånat till dig så, att
hon icke sofvit på åtta dygn.»

Så kom kvällen, och vigseln skulle äga rum. Då
befallde Trym, jättehöfdingen: »Bären in hammaren
Mjölner till brudens vigning och lägg den i hennes knä!
Vig oss sedan samman med löfte och ed!» Hammaren
bars in. Då log Tor i sitt hjärta. Den lades i hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:21:24 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gudasaga/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free