Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fädernas gudasaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då vardt Oden lugn, men red från Mimer till Urd
för att få lära något om denna världsålders slut. Urd
svarade, att hon redan vet, att han gömt sitt ena öga i
Mimers brunn och därmed sett, hvad som var honom
nödigt att veta. Hvarför frestade han henne då? Men
Oden lade för hennes fötter sköna Valhallsklenoder och
bad henne om de förutsägelser hon förnimmer ur sin
källas brus och ur suset af Yggdrasils krona. Då sjöng hon
en sång om denna världsålders sista tider, om Odens
undergång och död på slagfältet och om Ragnaröks lågor.
Asafadern lyssnade och förfärades icke af ödets dom
öfver honom. Att glad gå sin bane till mötes, det hade
han anbefallt människorna, sina skyddslingar, och borde
göra det själf, och att dö på en valplats anstod honom.
Hans orolige ande fann någon hvila, sedan han fått veta,
att Balder, som var det bästa af honom, skulle återvända
och styra en fullkomnad värld.
Gudarne togo den döde Balder och buro honom till
Asgards västra strand, där hans skepp Ringhorne låg
förtöjdt i lufthafvet. På skeppet byggde de ett bål af
stammar från Glasers guldlund. Oden bar i sin famn
Balders lik och lade det på bålet. När Nanna såg detta,
sjönk hon död till jorden med brustet hjärta. Oden lade
henne bredvid hennes make. När allt var färdigt och
den heliga elden gniden till vedens antändning och bålet
signadt med Tors hammare, drog Oden från sin arm
ringen Draupner och lade den på Balders bröst. Man såg,
att han lutade sig ned och hviskade i den dödes öra.
Hvad han då sade, har han aldrig omtalat för gudar eller
människor. Det blåste en stark nordanvind från
Järnskogen: en af dessa vindar, som Valand lösgjort och som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
