Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fädernas gudasaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dag. Pinglor hördes i skogen, en jättegård måtte finnas
i grannskapet, och bröderna gingo, för att söka härbärge,
åt det håll, hvarifrån pinglandet ljöd. De kommo till ett
glad (öppen plats i skogen), begränsadt på en sida af ett
lodrätt berg. Mot en dörr i detta gick en skara getter
med klingande skällor, och bakom dem två kvinnor, den
ena en jättinna, den andra klädd som getpiga. När
hjorden drifvits in, öppnade jättinnan en annan dörr, och
vinterkvällsolens röda sken föll in därigenom och belyste
hennes sal. Bröderna gingo fram och bådo om
natthärbärge. Hon mottog dem vänligt, när hon hört, att de
voro Valands brorsöner. »Han har nu länge varit den
bäste af alla jättar», sade hon. Bröderna sågo, att
getpigan var Fröja. Jättinnan hade funnit henne i skogen
och gifvit henne tjänst. Svipdag och Ull låtsade icke
känna henne, och hon syntes ej heller känna dem.
Jättinnan var litet misstänksam i den punkten, men lugnade
sig snart. Vid aftonmåltiden betraktade hon sina gäster,
och de syntes henne vara vackra ynglingar. Mest tyckte
hon om Svipdag, som vid bordet var munter och
infallsrik, och det föreföll henne, att hon ej kunde önska bättre,
än att han stannade och blefve hennes man. Hon
berömde sin gård, sina hjordar och ägodelar och sporde,
om det icke vore tröttsamt i längden att drifva omkring
i världen på äfventyr. Svipdag genmälde, att han redan,
så ung han var, fått nog däraf och gärna ville bli
bofast man med hustru och barn; och eftersom hans släkt
hade brutit både med gudar och människor, fore han
nu med sin broder de villsamma stigarne i Jotunheim
för att där leta sig hustru. Dock väntade han sig föga
lycka på giljareväg därstädes, ty han hade icke en jättes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
