Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fädernas gudasaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mörka Sinmara (»senskärarinnan», Mimers drottning,
nattdisernas moder).
»Du talar i gåtor», sade Svipdag, »men jag förstår
dina ord. Kan jag hoppas, att Sinmara utlämnar svärdet?»
»Hon utlämnar det åt ingen, som ej medför och
lägger i hennes hand den blanka skära, hvarmed hon
kan afskära en af Urd tvinnad tråd. Skärans egg biter,
när Urd tillåter det.»
»Hur skall jag finna den skäran?»
»Bland hanen Vidofners nystkotor.»[1] Just som
månguden sagt detta, blänkte det till i luften, och en
silfverhvit skära nedföll vid Svipdags fötter. Svipdag stack den
i sitt bälte och tackade månguden.
Månguden sade vidare:
»Nedgången till underjorden finner du i bergen norrut
från Valands smedja i Ulfdalarne. Tämj okhjortar
(renar), som ditföra dig snabbt genom den mordiska kölden!
Nedgången har en väktare. Akta dig, att han icke får
se din skugga, innan du sett hans!»
Efter dessa ord gick månen ned bakom bergen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
