Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fädernas gudasaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Hon heter Smyckeglad. Sorgsna ungmör och lidande
kvinnor få tröst, om de vandra upp till henne.
Äfven åt hennes diser äro altaren resta; de bringa hjälp
och hugnad åt bedjande.»
»Vet du, om någon är bestämd att hvila på
Smyckeglads hvita arm?»
»En är af ödet därtill korad. Hans namn är
Svipdag.»
»Öppna då porten, ty Svipdag ser du här! Men
vänta! In vill jag icke, förrän jag vet, att jag har den
älskligas hjärta.»
Just som Svipdag sade sitt namn, sprang
Asgardsporten, den underbare, upp af sig själf. Båda hundarne
voro nu vakna, gingo fram till Svipdag, hälsade honom
med muntra språng och slickade hans hand. Väktaren
gick och sade Fröja, att en främling kommit, som helt
visst är Svipdag. Då steg hon upp och skyndade ut till
ynglingen. »Säg ditt namn och din ätt», sade hon; »mina
ögon vilja ha dina läppars vittnesbörd!»
»Jag heter Svipdag. Min faders namn är en
»solglänsandes» namn (Egil-Örvandels solglänsande stjärnas).
Jag vräktes från hans hem af vindarne ut på kalla vägar.
Men Urds dom, hur än den faller, jäfvas af ingen makt.»
Fröja hann knappt säga välkommen, innan hon
kysste honom.
»Min hälsning flög dig till mötes, men hanns upp
af min kyss. Hur länge jag satt där på kullen, dag
efter dag, och längtade till dig! Nu, älskade, ser jag
dig åter och har dig i mina salar. Där skola vi lefva
evigt tillsammans.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
