- Project Runeberg -  Fädernas gudasaga m.m. /
353

(1906) [MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Tradition: Myths, Tales, Songs
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sibyllinerna och Völuspa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kännedomen om sibyllan som födde missaktningen,
missaktningen som födde tystnaden, tystnaden som ändtligen
födde okunnigheten.

I västerlandet däremot, där de grekiska studierna
råkade i allt djupare förfall och inga handskrifter af
sibyllinerna veterligen voro att tillgå, där såg man hvarken
förfalskningen eller häresien, där var vördnaden för
sibyllan i oupphörligt stigande – emedan man icke var i
tillfälle att göra eller brydde sig om en närmare
bekantskap med henne än den, som stod till buds genom
Lactantius och Augustinus. Här var det okunnigheten om
sibyllans verkliga beskaffenhet som födde vördnaden,
vördnaden och okunnigheten i förening som gaf upphof åt
en hel barbarisk sibyllelitteratur, bestående af fabler och
profetior, af hvilka icke ett spår förekommer i de
asiatisk-egyptiska sibyllinerna. Ambrosius’ gensaga låg under
glömskans damm i de få bokgömmor, där hon
förvarades; men Augustinus’ De Civitate Dei hade alltid en
ansenlig läsarekrets.

Medeltidens vetande om sibyllan och sibyllinerna har
af forskningen noggrant kunnat utstakas. Hon har för
detta ändamål genomletat hela den förskolastiska och
skolastiska litteraturen, samt den vidlyftiga
handskriftlitteratur, hvilken förut kännetecknats som den
barbarisk-sibyllinska, som sträcker sig tillbaka ända till det sjunde
århundradet, och till hvilken, enligt Alexandre, nästan
hvarje bibliotek och klosterboksamling i Italien, Frankrike,
Belgien, England och Tyskland har bidrag att uppvisa.

Från Augustinus’ yngre samtida Prosper Aquitanus
till Isidorus Hispalensis, som dog år 636, omtalas sibyllan
af kyrkliga författare och åberopas hennes profetior; men


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:21:24 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gudasaga/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free