- Project Runeberg -  Fädernas gudasaga m.m. /
371

(1906) [MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Tradition: Myths, Tales, Songs
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sibyllinerna och Völuspa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och uppträdt som sådan hos Hesiodus, Äschylus och
Euripides. Han nyttjade det, ett slikt sakförhållande
oaktadt, i dess vanliga opersonliga betydelse af kif, träta i
Rom. 1: 9 och annanstädes. Nu är det visserligen
åtskilligt, som aposteln Paulus tillåtit sig, men som det aldrig
skulle kunnat falla sibyllinernas författare in att efterlikna.
Dit hör den milda, humana och filosofiskt färgade
uppfattning, han har af hedendomens väsen och
världshistoriska betydelse som ett förberedelseskede, under hvilket
mänskligheten hade till uppgift att pröfva, huruvida hon
med egna krafter och utan särskild uppenbarelse skulle
kunna »trefva sig fram till Gud, änskönt han icke är
långt ifrån oss». Dit hör den aktning, han ägnar äfven
åt hedniske skalders uttalanden om Gud såsom det väsen,
hvari allt har sitt lif, och om människans väsen såsom
befryndadt med hans. För sibyllinernas författare
däremot är polyteismen ingenting annat än en synd, som
straffas i detta lifvet med förfärliga hemsökelser öfver
folk och städer och i ett annat lif med Gehennas eld.
Hvad hedendomen alstrat af ädla och sedliga tankar synas
de vilja frånkänna honom, för att lägga dem på sibyllans
inspirerade läppar – så vidt nämligen som dessa tankar
kunna ingå i sibyllisternas egen råa, simpla och trånga
föreställningskrets. Däremot äro de fördomsfrie nog att
icke alldeles sky begagnandet af de ifrågavarande mytiska
namnen och homeriska epiteten, dels emedan dessa höra
till den gamla häfdvunna episka diktionen och poetiska
stilen, som Homerus skulle hafva lånat från sibyllan, dels
emedan de, såsom oss synes, vilja låta därmed förstå,
att sådana namn ursprungligen varit lika oskyldiga ord
som det påpekade eris, men att de undergått ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:21:24 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gudasaga/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free