- Project Runeberg -  Fädernas gudasaga m.m. /
375

(1906) [MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Tradition: Myths, Tales, Songs
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sibyllinerna och Völuspa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för de underjordiskes boningar. Men särskildt
karakteristiskt för sibyllinerna är detta för ingen del. Hvar och
en torde veta, att de hellenistiske judarne upptogo från
grekerna ordet Hades och nyttjade det som beteckning
för gamla testamentets scheol, samt att detta af
septuaginta helgade bruk influtit i nya testamentet. I sin
ordning har nya testamentet gifvit hemstadsrätt på kristligt
område åt namnet Tartarus genom 2 Petr. 2: 4, där
verbet ######## nyttjas för att beteckna de fallne
änglarnes nedstörtande i det förvaringsrum, där de bida
domen. Och den kristna kyrkans fäder och skriftställare
tvekade för ingen del att erkänna denna hemstadsrätt.
Ordet Tartarus inträngde till och med i gamla kyrkliga
liturgier, tyska och gallikanska, och återfinnes i en af
Hrabanus Maurus, Alcuins lärjunge, författad psalm, som
förlägger äfven Cocytus och Charybdis till helvetet. Äfven
Flegethon och Styx omtalas i den äldre medeltidens
topografiska beskrifningar af underjorden. Dante kom
således icke med något nytt, då han i sin Divina
Commedia
låter Akeron, Styx, Flegethon och Cocytus vara
floder i kyrkans dödsrike. Kyrkofäderna, som i öfrigt
naturligtvis frånkände den antika religionen all giltighet,
gjorde utan betänklighet de hedniska myterna och
författarne vittnesgilla i fråga om helvetet. Clemens af
Alexandria säger sig i den platoniska skildringen af
underjorden igenkänna enskildheterna i de kristnas
föreställningar om de onda själarnes straffort.[1]
Eusebius, som drifver den sats, att Plato lånat från Moses och
hebreerna de sanningar hans skrifter innehålla,[2] gör likaledes



[1] Stromata V.
[2] Se till ex.
Præparationis Ev. Lib. XIII. Denna mening uttalades
redan af den alexandriske juden Aristobulus i andra
århundradet före Kristus och upprepas af Justinus, Tatianus
och andra kyrkofäder. Att hon är vetenskapligt värdelös,
behöfver icke påpekas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:29:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudasaga/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free