- Project Runeberg -  Fädernas gudasaga m.m. /
385

(1906) [MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Tradition: Myths, Tales, Songs
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sibyllinerna och Völuspa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förefunnits före polyteismens uppkomst och ursprungligen tillhört
den evige. Han, för hvars ande Sinai skälfver, han, som
omstörtar Sodom och Gomorra, öppnar jordens innandöme
för Kora och hans anhang och vräker sina fiender ned
i djupet af Tartarus, är för sibyllan den verklige
jordskakaren. Han, som tronar på keruber, framträder i
blixtrande moln, låter eld och svafvel regna från himmelen
och till slut skall skaka alla fästets stjärnor ned till
jorden, är den verklige meteorslungaren (###########, Sib.
II, 16) och den verklige i höjden dånande (###########,
Sib. III, 1), ehuru Homerus och Hesiodus gifvit denna
benämning åt Zeus.[1]

I en annan sibyllin III, v. 408, är det visserligen
Poseidon, som menas med dubbelepitetet #########
############, men här på ironi, ty det förkunnas här, att hans
tillbedjare i Doryleum skola på en natt drabbas af
utrotelse. Det kan gå an för en judisk eller kristen sibylla
att, såsom här skett, kalla en afgud vid hans häfdvunna
episka epitet, när hon i samma andedrag siar undergång
åt hans tillbedjare; men icke att låta honom med samma
epitet figurera midt i en biblisk berättelse såsom
samverkande med Jehovah. Medan i Völuspa de hedniske
gudarne äro sångens hjältar, som städse uppträda i
handling, äro däremot de helleniske gudarne i sibyllinerna
endast passiva föremål för sierskans straffdomar och hån.
Där uppträda de således aldrig i handling. Den
euhemeriserade myten om Kronos, Japetus och Titan, som
förekommer i sibyllinen III, kan icke anföras som



[1] Jämför Sib. III, 1,
där Gud anropas som den himmelske,
i höjden dånande, på keruber tronande; II, 240, där Gud
kallas ljungaren Sabaoth Adonai, samt I, 323, II, 16 m. fl. ställen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:21:24 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gudasaga/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free