Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astrologien och Merlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingen af stjärnorna återvända till sitt kall; men Ariadne
bakom stängd dörr gömma sig i djupen. I en glimt</i>
(i ett strålkast) skola böljorna häfva sig, och fäders
stoft få nytt lif. Vindarne skola sammandrabba i
ryslig vredesstorm och förorsaka dån bland stjärnorna.
Lucanus’ vittnesmål.
Lucanus var under medeltiden en af de mest kände
och läste romerske författarne. Man afskref och
kommenterade honom, förfalskade honom också någon gång.
Åtminstone misstänkes, att en viss prelat har haft sitt
finger med i Pharsalia I, 438 f. Boktryckerikonsten var
icke många år gammal, då (år 1469) en upplaga af hans
dikt lämnade pressen.
Man kunde således anse ganska sannolikt, att Galfrid
känt Lucanus, medan prof. Bugge själf medgifver det
betänkliga i antagandet, att han känt sibyllisten. Men här
är mer än sannolikhet; här är visshet. Lucanus sjöng
vid ett tillfälle (Phars. II, 572) om Cæsar:
Territa quæsitis ostendit terga Britannis.
Högligen uppbyggd af detta romerska intyg om att
den segerrike Cæsar och hans veteraner förfärade vändt
britannerna ryggen, har den britiske Galfrid till sina fäders
ära intagit denna vers i sin historia (IV, 9). Han gör
det icke utan att anföra källan. Han säger: hinc ad
illorum (Britannorum) laudem cecinit Lucanus.
Det är således icke en gissning, att Galfrid känt vår
romerske skald, utan det är fullkomligt säkert – och
därtill säkert, att han under författandet af sin historia
haft honom godt i minne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
