- Project Runeberg -  Fädernas gudasaga m.m. /
461

(1906) [MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Tradition: Myths, Tales, Songs
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astrologien och Merlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skola dessa hotelser gå i fullbordan? Galfrid för
oss nu tillbaka till jorden. På torkan, som länge härjat,
följa störtregn. Det är Saturnus’ blekhet, som nedgjuter
sig i dessa skurar. Och bland folken utbreder sig en
förödande pest. Med krökt skära mejar Saturnus
människoängderna.

Man kan häraf draga den slutsats, att Saturnus
befinner sig i tillbakaskridande rörelse. Ty likasom Mars
är han fördärfligast i sitt retrograda lopp. Skäran, som
han bär i handen, har, sade därför medeltidens
astrologer, eggen alltid bakåtvänd.[1]

Förmörkelsen och förvirringen, som hitintills ägde
rum bland vandringsstjärnorna, utbreda sig nu äfven
genom det bälte af fixstjärnetecken, som djurkretsen,
uppbäraren af himmelens fasta ordning, spänner kring fästet.
Det är i djurkretsen solen, månen och planeterna hafva
sina banor. Hvart och ett af de tolf tecknen är ett hus
för någon af dem.[2] Hvarje vandringsstjärna kallas
husherre i det tecken, där hon är som hemma, och gäst i
de tecken, där ej hon själf är husherre. Regelbundet
pläga gästerna komma och gå. Men så icke nu, och
»två gånger sex till talet begråta stjärnbildhusen, att
deras gäster på sådant sätt genomlöpa dem
». Hos ett
af tecknen, kräftan, paras sorgen med harm och tårarne
med grällystnad. Hon öppnar en tvist med solen. Vi
skola sedermera se,[3] att det är på astrologiska grunder
Galfrid tillskrifver särskildt kräftan detta mindre älskvärda
beteende mot dagens stjärna. Ett annat af tecknen,


[1] Jämför kommentar
till Virgilius’ Georg. I, 336.
[2] Denna lära är i Nord. Tidskr. utförligt
afhandlad.
[3] I fortsättningen af denna uppsats
i Nordisk Tidskrift.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:21:24 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gudasaga/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free