- Project Runeberg -  Fädernas gudasaga m.m. /
477

(1906) [MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Tradition: Myths, Tales, Songs
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astrologien och Merlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppträda i bägge spådomarne som personer, djur eller ting,
allt efter som deras namn föranleda den ena eller den
andra af dessa föreställningar.» Den påpekade likheten
finnes; men är hon i ringaste mån ägnad att lämna ett
bidrag till bevisningen, att Galfrids skildring skulle bero
af sibyllistens? Är det icke tvärt om så att om
himlakropparne och stjärnbilderna uppträdde i Merlinprofetian
utan konkret, individuellt eller personligt skaplynne, skulle
detta vara i högsta måtto öfverraskande? Det vore
öfverraskande ej blott med afseende å poetikens kraf – då
ju Merlin profeterar i en poetiserande stil, såsom äfven
prof. Bugge påpekar – utan ock med afseende på
massan af den antik-latinska och medeltidslatinska
litteratur, som förelåg vår britt, samt på hela den
världsåskådning, hvars son han var.

En epikureisk-materialistisk tänkare och skald, som
Lueretius, skulle visserligen varit i stånd att i en
lärodikt, men svårligen i en annan, behandla stjärnebilderna
som optiska konglomerat af eldar, brinnande i etern, och
deras namn som tecken för abstraktioner. Frånse vi ett
dylikt exempel, som för öfrigt icke har någon tillämpning
här, så kan man säga, att hvilken världsuppfattning den
romerska kejsartidens finbildade skalder än hyste, huru
skeptiska de i sin själs innersta må hafva varit mot alla
nedärfda föreställningar, så afvisade de likväl icke gärna
poesiens kraf på det konkreta, åskådligt bestämda och
lefvande, och undandrogo de sig icke gärna det hos dem
och deras läsare ännu fortlefvande mytiska medvetandet,
hvilket älskar att behandla namn och abstraktioner som
väsen och ting. Vi hafva förut i korthet skildrat
Faetons färd i Ovidius’ dikt. Uppträda icke himlakropparne


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:29:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudasaga/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free