- Project Runeberg -  Fädernas gudasaga m.m. /
487

(1906) [MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Tradition: Myths, Tales, Songs
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astrologien och Merlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

österlandets astrologer till krubban i Betlehem. Hvad
under då, om vår Herre i sitt jordelif visade astrologien
aktning? Bonatti försäkrar oss, att Marias son var själf
astrolog och i enlighet med stjärnornas ställning valde
tiden för sin nedgång till Jerusalem.

Genom egypterna och grekerna som mellanhänder
kom något af Abrahams visdom äfven till romarne.
Medeltidens västerländske astrologer kunde fördenskull med
uppbyggelse läsa, hvad Julius Firmicus och Macrobius[1] hafva att meddela om stjärnorna i deras skapelsestund.
Hvad desse romare förtalt, bekräftades och fullständigades
sedan af arabiske stjärnkunnige. Figuren här nedom ger
en föreställning om djurkretsbildernas och planeternas
rum på himmelen i det ögonblick, de tändes öfver och
under paradisets synrand. Zenithpunkten står öfver
paradisets midt.

Det var två timmar före solens första uppgång. Vi
se, att hon, som skall vara dagens stora stjärna, ännu
dväljes 30 grader under synranden och befinner sig midt
i lejonets stjärnbild. Vid horisonten i öster blänker
nymånens fina skära; midt emot henne och just i sin
nedgång skiner Saturnus. Han får i födelsestunden kasta
blott en hastig glimt på det paradis, i och med hvars
stängning han kommer att lysa med ett olycksbådande
sken på en syndbefläckad jord. Ofvanom månen, som
står i kräftans till hälften uppgångna stjärnbild, glittra de
vackre tvillingarne, och än högre upp strålar i oxens
stjärnbild Aldebaran och skimra plejaderna. Högst uppe
på himmelen, i zenith, lyser väduren. Och därför att


[1] Firmicus
III, 1, 2. Macrob. I, 21-27. Jämför Servius till Georg.
I, 33.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:21:24 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gudasaga/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free