- Project Runeberg -  Fädernas gudasaga m.m. /
503

(1906) [MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Tradition: Myths, Tales, Songs
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astrologien och Merlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

termininflytelsen åt Mars. När denne slutar, öfvergår inflytelsen
till den förste terminherren i jungfruns tecken o. s. v.
Genom detta medel – andra här att förtiga – fingo
astrologerna kronologiska hållpunkter för sina
förutsägelser och kunde, genom att kombinera trigon- och
terminherrarnes inflytelser, känneteckna den karaktär, en
människas lefnad skulle få inom vissa kortare tidsskeden.

Det förut omtalade medietetsprivilegium, som solen
har inom den ena hälften af djurkretsen och månen inom
den andra, är till rangen, men icke till betydelsen, att
jämföra med terminherrevärdigheten och ger, likasom den,
två krafter. Solen och månen äro aldrig terminherrar.

Den femte och lägsta värdigheten är faciesherrens.
Vi se på vår tabell, att hvarje teckenrutas vänstra sida
har tre afdelningar med inskrifna namn på vandrare.
Dessa äro faciesherrar i det rum, som sålunda är dem
upplåtet. Denna värdighet ger visserligen blott en enda
kraft och har föga betydelse för horoskopet, men är
likväl en verklig välgärning till och med för en så hög
vandringsstjärna som solen. Denne och månen, som
afstått från den högre terminherrevärdigheten, äro
tacksamma för att de i vissa tecken äro faciesherrar, emedan
detta i alla händelser tryggar dem ett höfligt emottagande
och ger dem rättigheten att upptagas som gäster
(hospites)
.[1] I de tecken nämligen, där en vandrare ej är


[1] Jämför Galfrids ord om de två gånger sex husen
(domus siderum) och deras gäster (hospites). Jämför äfven hvad
Ovidius (Fasti III 159 f.) sjunger om Cæsar med anspelan på hans
kalenderreform:

        Promissumque sibi voluit prænoscere cælum,
        Nec deus ignotas hospes inire domos.

Båda ställena visa tillbaka till astrologien och hennes tekniska
termer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:21:24 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gudasaga/0507.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free