Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astrologien och Merlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fogdar och slik ohyra födas under hennes tecken. Ej
underligt således, att kräftan i Galfrids stjärneskildring
öppnar gräl med solen. Naturligtvis har hon ingen
värdighet att bjuda honom. Solen känner sig trött och
länkar kosan tillbaka i sydlig riktning till
födelsehemmet hos
Lejonet, hos hvilket han hvilar ut under
samspråkande bestrålningar om jakt och dylika lättare ämnen.
Under lejonets tecken födas också ypperlige jägare och
i öfrigt människor, som äro lättretliga och göra sig
skyldiga till häftiga utbrott af vrede, men endast i
förbittring öfver det låga och onda, ty själfva hysa de, såsom
Manilius säger, »oförställda känslor i ett rent hjärta». –
Vi lämna nu dagens stjärna i ett godt härbärge hos sin
redlige barndomsvän, sedan vi efter astrologiens
anvisning redogjort för solens mödor (solis labores) i
djurkretsen, troligen samma mödor, hvilka Didos skald, den
hårfagre Iopas, skildrade i en högre stil, då han sjöng
till sin gyllene cittra för lyssnande puner och trojaner
(Virg. I, 744 ff.).
Vandrarnes lynnen och inbördes
förhållanden.
Så stor är oenigheten bland vandringsstjärnorna, att
om ett gille skulle bildas ibland dem, kunde man
omöjligen uppgöra en kombination, som förenade flere än tre
bland sju. Jupiter, som hatar ingen och älskas af alla,
med undantag af Mars, vore den naturliga
föreningspunkten för ett sådant sällskap. Den lämpligaste att sälla
sig till denna föreningspunkt vore Venus, ty också hon,
den älskliga och fridsälla, hatar ingen, men hatas af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
