Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Kraften och materien - I. Redogörelse för problemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sanningarna, har lyckligtvis sedan lång tid tillbaka förlorat
all kredit. Det är just den motsatta metoden som
naturvetenskaperna ha att tacka för de stora framstegen och de
så lyckliga resultaterna i vår tid.
Men derför att vi i kraft af erfarenhetsvetenskapen sätta
i stället för den förutvarande hypotesen forskningens
resultater a posteriori, är väl det ett skäl för att vi skola
tillsluta ögonen och förneka det genom sjelfva iakttagelsen
uppenbarade förnuftet, visheten, harmonien? Är väl det ett
skäl för oss att tillbakavisa all filosofisk slutledning och
att stanna på vägen af fruktan för att vidröra målet? Är
väl det ett skäl för att räcka handen åt de moderna tviflare,
som i trots af den påtagliga vissheten, förkasta allt ljus
och hvarje slutledning? Vi tro det icke. Det är tvärtom
genom den metod de förklara gällande, som vi ådagalägga
deras inkonseqvens.
Det är framför allt af vigt, att vi noggrannt bestämma
vår ömsesidiga ställning, på det vi må kunna undvika hvarje
missförstånd. Vi hoppas, att de förklaringar som föregå
skola vara tillräckliga, för att kategoriskt bestämma vår
ställning. Vi skola öppet bekämpa materialismen, icke med
den religiösa trons vapen, icke med den skolastiska
fraseologiens bevisningsskäl, icke med traditionens auktoriteter,
utan med de skäl som den vetenskapliga betraktelsen af
universum ingifver och gör fruktbringande.
Låtom oss först i en allmän öfverblick närmare betrakta
den samtida ateismens vanliga förfaringssätt.
Detta företer en märkbar likhet med det hvaraf baron
Holbach begagnade sig i slutet af sistlidna sekel vid
uppgörandet af sitt ryktbara Système de la nature, ett verk af
en platt materialism, för hvilket Göthe ej kunde visa nog
förakt och hvilket han behandlade som »den fadda och
obehagliga ålderdomens qvintessens». Den nya metoden, som
i hvarje fall dock är mera uteslutande vetenskaplig, består
förnämligast i att förklara, att de krafter, som styra
verlden, icke styra den: att de, långt ifrån att vara materiens
suveräner, äro dess slafvar, och att det är materien —
orörlig och beröfvad förnuft —, som, i det den blind sjelf röres,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
