Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Kraften och materien - I. Redogörelse för problemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvart och ett af dessa påståenden är ett felaktigt
antagande af hvad som skulle bevisas: allt beror af den
mening som man gifver åt de här använda termerna; de
sammanfattas i den förklaringen att kraften är en materiens
egenskap. Men det är just detta, som det är frågan om.
Dessa bolda stridskämpar, som föregifva sig representera
vetenskapen och tala i dess namn, värdigas icke ens följa den
vetenskapliga metoden, som är att icke påstå något utan
bevis. De ha stereotyperat en sats, hvilken glänser i
guldbokstäfver på deras fan-duk: »Hvarje icke på
erfarenhetsväg bevisad sats förtjenar endast förakt», och de förgäta den
alltifrån början af sina afhandlingar. De äro ett nytt slags
predikanter: Handlen så som jag säger, men icke så som
jag handlar. Vi skola i sjelfva verket visa, att de som
påstå, att kraften icke gifver den pådrifvande rörelsen åt
materien, hemta denna idé ur sin inbillning och icke från
vetenskapen.
Låtom oss höra några andra allmänna påståenden.
»Materien», säger Dubois-Reymond, »är icke något
fortskaffningsmedel, för hvilket man skulle, såsom med hästar,
spänna för eller ifrån krafterna. Egenskaperna äro af all
evighet oafytterliga, kunna icke öfverflyttas.»
Angående menniskans bestämmelse uttrycker Moleschott
sig sålunda: »Ju tydligare vi fatta, att vi arbeta på
mensklighetens högsta utveckling genom en klok samverkan af
kolsyra, ammoniak, salter och vatten, desto ädlare bli äfven
kampen och arbetet», etc.
Och i vårt eget land: »En idé», säger Revue médicale,
»är en sammansättning, lik den af myrsyra; tanken beror
af den fosfor som innehålles i hjernan; dygden,
hängifvenheten och modet äro organiska elektricitetsströmmar», etc.
Man vet verkligen icke, hvilketdera man skall mest
beundra, antingen djerfheten hos dessa sällsamma
representanter för vetenskapen, eller naiveteten i deras påståenden.
Newton sade: »Oss synes som att. . . De föregående
iakttagelserna berättiga oss att tro . . .»
Kepler sade: »Jag underställer eder dessa hypoteser . . .
måhända är lagen sådan . . .» Dessa herrar säga: Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
