Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Kraften och materien - II. Himlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att de, i stället för att vara stillastående i oändligheten,
genomila denna med förfärande hast, ännu större än den
ofvan nämnda. Då skall hela verlden framstå för oss i sin
verkliga dager och de krafter som styra henne skola med
verklighetens undransvärdt slående vältalighet proklamera
sitt värde, sin mission, sin auktoritet och sin makt.
Hvem är den som kan inför dessa obeskrifliga, vi kunna
till och med säga ofattliga, rörelser, hvilka i de oändliga
öde rummen drifva dessa milliarder sinom milliarder solar
omkring, inför detta ofantliga fall, detta regn af stjernor i
det oändliga; inför dessa rymdens stigar, dessa omätbara
omloppsbanor, hvilka de följa lika undergifvet, som visaren
på ett ur, det fallande äpplet, eller qvarnhjulet följa
tyngdlagen; inför himlakropparnas lydnad för regler hvilka
mekaniken och analysens formler kunna på förhand uppdraga,
och inför detta högsta vilkor för verldens fasthet och
varaktighet — hvem är den som kan inför allt detta våga
påstå, att kraften icke beherrskar materien, att den icke
beherrskar henne med oinskränkt makt, att den icke styr
henne enligt den lag som finnes inneboende i eller är
föreskrifven sjelfva kraften? Hvem skall väl påstå, att
kraften skall vara materiens blinda sammansättning underdånig,
påstå, efter peripatetikernas bakframma exempel, att den
blott är en dold egenskap och nedsänka den till rangen
af en slaf, då den sjelf tillägger sig rätt till titeln af
oinskränkt monark? Gifve Gud, att så icke är! Hvad skulle
väl tima, om kraften upphörde ett enda ögonblick att verka
och om den nedlade sin spira? Blotta antagandet af denna
hypotes upplöser verldens harmoni och låter den braka ned
i ett oformligt kaos, ett värdigt resultat af ett så
oförnuftigt försök.
Dessa lagar äro bevisade att vara universela, de
proklamera verldarnas enhet och ådagalägga, att det är samma
tanke som bestämmer vår oceans sjunkande och stigande
och dubbelstjernornas omlopp i himlarnas djup. Dessa
dubbla, tredubbla, fyrdubbla solar vända sig alla kring sin
gravitationspunkt och lyda samma lagar som gälla för
vårt planetsystem. Ingenting är mera än dessa herrliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
